I dagarna avgörs Årets Kock 2014 – Svenskt mästerskap i professionell matlagning. I stort sett hela den svenska kockeliten samlas när finalisterna gör upp om vinsten i branschens mest prestigefyllda tävling. Tävlingar som Årets Kock, kokböcker och TV-program har säkert varit delaktiga i att öka intresset för matlagning i Sverige. Nu är hög tid att sätta fokus på råvarorna och vilken betydelse en svensk livsmedelsproduktion har.
Idag växer kunskapen bland både kockar och konsumenter om vikten av bra råvaror. Säkra och goda råvaror är något som Sveriges bönder har lång erfarenhet av att erbjuda och svenska livsmedel produceras med några av världens strängaste regler vad gäller hänsyn till djur och miljö. Våra djur är bland de friskaste i EU vilket lett till att Sverige har en internationellt sett mycket låg användning av antibiotika. Det är lika ovanligt att hitta halter av bekämpningsmedel över gränsvärdena i svensk konventionell produktion som det är i EUs ekologiska produktion. Många konsumenter vet det här och föredrar därför svenska livsmedel. Enligt en Novus undersökning gjord av LRF tycker 75 procent av befolkningen att det är mycket eller ganska viktigt att råvaran är svensk och kommer från en svensk gård. Detta eftersom det garanterar en god djurhållning och miljöhänsyn, kortare transporter och jobb på hemmaplan. För att hjälpa konsumenterna att se varifrån maten kommer har LRF tagit fram appen Bonde på köpet. Den gör det enkelt för konsumenten att skanna en vara och få redan på om huvudråvaran är svensk eller inte.
Men även om många vill stödja den svenska livsmedelsproduktionen så behöver vi bättre förutsättningar för att producera livsmedel. Visserligen har regeringen tagit vissa initiativ för att värna svenskt jordbruk. 2008 lanserades visionen om ”Sverige – det nya matlandet”, med mål att fördubbla livsmedelsexporten till år 2020. Men visioner och handlingsplaner har inte haft den positiva effekt på utvecklingen inom jordbruket som man hoppats på. Under år 2012 minskade exempelvis nöt- och grisköttsproduktionen med vardera cirka tio procent. Av det nötkött vi äter i Sverige kommer bara cirka 45 procent från svenska gårdar. Motsvarande siffra för gris ligger på ungefär 59 procent. Detta enligt siffror från de tre första kvartalen 2013, som SCB tagit fram. Det här visar att de nuvarande insatserna som gjorts inom ”Matlandet” varit otillräckliga.
I brist på politiska initiativ har vi i LRF själva lanserat en livsmedelsstrategi med syfte att åstadkomma en värdetillväxt i primärproduktionen på en procent per år fram till 2020. Strategin pekar bland annat ut näringspolitiska förbättringar och satsningar för att skapa effektivare jordbruksföretag, produktdifferentiering och ökad svensk export som åtgärder för att skapa förutsättningar för tillväxt.
Men det här räcker inte. Sverige behöver en nationell livsmedelsstrategi. Ska landsbygdens och svensk jordbruks konkurrenskraft stärkas och enkelt för konsumenterna att hitta svenska råvaror i butik krävs en genomarbetad strategi för primärproduktionen. Det måste finnas tydliga mätbara tillväxtmål och en handlingsplan för att nå dessa mål. Nu krävs det krafttag och en bred politisk förankring för att kunna förverkliga strategier och mål för svensk livsmedelsproduktion. Vi inom LRF uppmanar våra politiker att agera då ett konkurrenskraftigt svenskt jord- och skogsbruk kan skapa en hållbar livsmedels- och energiförsörjning men också jobb och tillväxt i alla delar av landet.