Medlarna i avtalskonflikten mellan Lärarnas samverkansråd och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) försöker nu hitta en lösning i avtalsförhandlingarna. Kraven på att ett första steg måste tas mot att återupprätta lärarnas löneläge klarade inte SKL av att möta under förhandlingarna med Sveriges lärarorganisationer. Det beklagar vi å det djupaste!
Läget är allvarligt för den svenska skolan. Kunskapsresultaten sjunker och allt färre söker till lärarutbildningarna. 1982 fanns det nio förstahandssökande till varje plats på ämneslärarutbildningen i samhällsvetenskapliga ämnen, i dag finns det knappt en. Detsamma gäller lågstadielärarutbildningen, där det grundläggande arbetet görs med att få eleverna att börja sin kunskapsresa med skriv- och läsinlärningen. Där fanns 1982 över sju sökande till varje plats. I dag fylls knappt platserna på lärosätena.
Lärarnas Riksförbunds undersökning "Läraryrket - En stor livsuppgift med låg livslön" visar att lärarlönerna ligger genomgående lågt jämfört med andra jämförbara yrken och även jämfört med lärarlöner i ett europeiskt perspektiv. Den visar också vilka stora rekryteringsproblem skolorna står inför.
Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) har vi inom en snar framtid en lärarbrist, om inte fler söker sig till läraryrket. I vissa ämnen, som matematik och naturvetenskap, är bristen mycket tydlig redan nu. Kanske måste en fullskalig lärarbrist brisera i politikernas ansikten innan förändringen sker? Kanske krävs det tomma lektionssalar och skolor utan lärare, för att de ansvariga ska vakna upp och ta sitt ansvar?
Frågan är om vi är på väg mot en akut lärarbrist som utvecklar sig till en permanent sådan? Kommer lagstiftaren att tvingas ändra lagen, på så sätt att de skärpta behörighetsregler som numera gäller för lärare måste luckras upp?
Det som skapar en bra skola är lärare som genom sin undervisning och sitt ledarskap hjälper eleverna att tillägna sig kunskaper och utvecklas. Internationella studier visar också att desto bättre betalda lärarna är, desto bättre blir elevernas studieresultat.
Lärarnas Riksförbunds medlemmar; lärare och studie- och yrkesvägledare i grundskolan och gymnasieskolan, påminner mig ständigt om att man nu förväntar sig ett första steg mot en rejäl uppvärdering av löneläget. Utan en början på en uppvärdering befarar jag att relationen mellan lärarna och den allra största arbetsgivarparten kommer att vara skadad för många år framöver. Lärarna, de enskilda anställda ute på skolorna i Sverige, kommer då uppleva tydligt att de inte uppskattas av arbetsgivarna.
Efter Lärarnas Riksförbunds strejk i avtalsrörelsen 1989 tog det många år för att, i alla fall delvis, återupprätta förtroendet för arbetsgivarna ute på skolorna. Frågan är om Sverige har råd med en ny förtroendeknäck. Det tror inte vi!
Det är inte bara lärarnas villkor och framtid som står på spel i denna avtalsrörelse - det är också Sveriges framtid som kunskapsnation. Sverige behöver ett lärarlönelyft!
Satsa på lärarna!