Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I förra veckan blev det klart att Finland skall anmäla sitt intresse för att delta i Nato:s snabbinsatsstyrka (NRF). Beslutet togs inför Natos pågående möte i Bukarest och i Finland hade man stora förhoppningar på att även Sverige skulle anmäla sitt intresse, men så blev inte fallet. Jag anser att Sverige liksom Finland bör vara med och bidra till internationell fred och säkerhet genom att delta i NRF. Sverige bygger idag sin säkerhet i samverkan med andra länder inom ramen för EU, FN och som partnerskapsland med Nato. Genom våra insatser i bland annat. Kosovo och Afghanistan bidrar vi både till vår egen säkerhet och till en bättre situation för befolkningarna i dessa respektive länder. Därför medverkar vi även i EU:s snabbinsatsstyrkor. NRF utgör ytterliggare en arena för Sverige att agera och genomföra regeringens ambitioner om att öka de internationella insatserna inom beslutade ekonomiska ramar. Nato har sedan kommunismens fall utvecklats från en utpräglad försvarsorganisation till en insatsorganisation. Det råder en bred uppfattning om att Nato har en bättre förmåga att hantera fredsframtvingande uppgifter som ofta har en högre konfliktnivå än traditionella FN-ledda fredsbevarande operationer. Här finns möjligheter till dubbel nytta. Liksom Sverige kan lära av Nato-länders kompetens kan svenska Försvarsmakten sprida sin omvittnat framgångsrika förmåga att hantera lågintensiva konflikter som den i Kosovo. Ett svenskt deltagande i NRF skulle inte innebära några förpliktelser om gemensamt försvar. Sverige skulle ha fullständig bestämmanderätt över när och hur vårt bidrag till insatsstyrkan skulle kunna användas. Liksom i alla de fall då Sverige sänder militär trupp utomlands skulle beslutet ligga hos riksdag och regering. Som land skulle vi däremot få större inflytande över hur NRF kan komma att nyttjas och vi skulle stärka vårt politiska inflytande inom Nato-kretsen. En minst lika viktig aspekt är försvarsmaktens ökade möjligheter till samövning med stora och sammansatta Nato-förband och på sikt ökad förmåga att genomföra snabbinsatser. Sverige skulle dessutom ha lättare att få ta del av t.ex. information, materielsamarbeten och utbildningar inom Nato. Beslut om Sveriges deltagande i NRF borde inte vara kontroversiellt. Sveriges inflytande i Nato skulle öka utan att vi för den sakens skull blev medlemmar och vår förmåga och möjlighet att bidra till fred och säkerhet i vårt närområde och i världen skulle öka.
Debatt
Nils Oskar Nilsson är riksdagsledamot för moderaterna och ledamot i försvarsutskottet.