Det nyss genomförda Miljöministermötet inom Helsingforskommissionen (Helcom) blev tyvärr inte den starka knuff framåt som arbetet med Östersjöns miljö behöver. Fortfarande tar inte alla länder runt Östersjön problemen på det allvar som krävs. Särskilt Ryssland höll tillbaka mycket av ambitionerna i förhandlingarna, då man motsatte sig krav på att ytterligare begränsa sjöfartens utsläpp av kvävedioxid.
Sveriges havsmiljöarbete styrs till stor del av EU:s Havsmiljödirektiv, som vi är bundna av sedan 2010 genom vår havsmiljöförordning. Enligt direktivet ska alla EU-länder verka för att god miljöstatus uppnås i havsområdena till 2020. Varje land måste i en åtgärdsplan identifiera de åtgärder som behöver vidtas för att en god miljöstatus ska kunna åstadkommas.
Det är viktigt att Sverige och andra Östersjöländer fortsätter arbetet med att minska de landbaserade utsläppen från alla sektorer, men det kommer att krävas mer än så. Problemen i Östersjön, och då främst söder om Gotland ner mot Polen, beror i hög grad på de historiska utsläppen. Därför måste havsmiljöarbetet inom både Helcom och EU innehålla fler komponenter. Vid mötet i Köpenhamn lyfte vi från svensk sida fram exempel på konkreta åtgärder, för att göra Helcom mer proaktivt. Prioriterade frågor för oss är minskat näringsläckage från jordbruket, skydd av biologisk mångfald och minskad spridning av farliga ämnen. Det finns en rad insatser Sverige gör och planerar att göra som kan skalas upp i regionen och ske gemensamt eller med stöd av flera länder:
• Satsa på lokala vattenvårdsprojekt – Regeringen inför från 2014 ett permanent stöd om 75 miljoner per år till lokala åtgärder för bättre vattenkvalitet, framför allt riktade mot övergödning.
• Läkemedelsrening i avlopp – Läkemedel kommer att få allvarliga effekter på ekosystemen. Därför behövs fler lösningar för att rena avlopp från läkemedel, vilket regeringen satsar 32 miljoner på de kommande åren.
•Främja biogasproduktion och tekniker för återanvändning av växtnäringsämnen – Biogasproduktion av gödsel behöver öka för att effektivt återföra rötrester tillbaks till jordbruket. Regeringen satsar 240 miljoner på detta till 2023.
•Säkerställa fler marina skyddade områden och utveckla en ekosystembaserad havsmiljöförvaltning – Sverige vill prioritera skyddet av marina områden. Regeringen arbetar därtill med att ta fram en lagstiftning för ekosystembaserad havsplanering och havsförvaltning.
•Red ut Östersjöns Cocktaileffekter – Torsken svälter samtidigt som vattnet innehåller mer växtnäring än någonsin. Ejdern och andra sjöfåglar är på stark tillbakagång. För att kunna sätta in rätt åtgärder krävs mer forskning för att förstå Östersjöns komplexa problembild och de effekter som finns beroende på flera faktorers påverkan på miljön.
Sverige duckar inte för vår del av ansvaret – tvärtom. I Helcom och i EU är vårt tydliga besked till grannländer och andra EU-medlemsstater att Sverige tänker fortsätta ansträngningarna för att göra våra gemensamma hav renare.