Sverige måste ta chansen när den digitala marknaden för film och tv utvecklas. En offensiv mediepolitik krävs - och har alla förutsättningar att bli framgångsrik. Branschen bör ta sitt ansvar för att bidra till utvecklingen.
När reklamfestivalen i Cannes hölls för ett par veckor sedan var det ett svenskt produktionsbolag som dominerade den prestigefyllda cyberkategorin. Det är en av många framgångar för svenska produktionsbolag och kreatörer under senare tid. Svenska produktionsbolag har under de senaste åren utvecklat och sålt uppemot 150 unika TV-format som producerats och visats över hela världen.
Film&TV-Producenterna representerar de oberoende produktionsbolagen i Sverige.
Utan oss görs varken samhällsprogram som "Klass 9A" eller familjeunderhållning som "Så ska det låta", varken storfilmer som "Män som hatar kvinnor" eller dokumentärer som "Videocracy".
Vi är en central kulturell näring som omsätter fyra miljarder kronor och som främjar tillväxt, sysselsättning, besöksnäring och export.
Ny teknik har i grunden förändrat spelplanen för oss och banat väg för nya idéer och aktörer. Nu är ett utmärkt läge att ta vara på det som Sverige står för och är bäst på - kreativitet och innovation.
Regeringen bör därför snarast inleda arbetet med att utarbeta en offensiv mediepolitik för det digitala samhället.
På kort sikt måste kulturpolitiken råda bot på mediekoncentrationens hämmande effekter. En (1) biografägare, fyra tv-kanaler och ett fåtal andra distributörer avgör fortfarande produktionsvillkoren och vad den svenska publiken ska få se. Mediekoncentrationen leder till ett ojämnt styrkeförhållande, som innebär att vi som gör film och tv inte kan ta vara på värdena som vi skapar.
Vi anser att obalansen på film- och tv-marknaden hämmar utvecklingen och tillväxten av vår bransch. Det påverkar också vår publik om kvaliteten och mångfalden i det svenska tv-utbudet sjunker.
Sedan i våras pågår två frivilliga processer som kan göra skillnad: Film&TV-Producenternas samtal med SVT om villkoren för externa produktioner och förhandlingarna mellan branschen och staten om Filmavtalet - systemet för stöd till ny svensk film.
Flera frågor behöver besvaras:
Kan SVT gå med på regler som låter produktionsbolagen behålla rättigheter till sina produktioner och programidéer, på samma sätt som gäller för BBC?
Är de kommersiella tv-kanalerna villiga att ingå balanserade standardavtal med produktionsbolagens branschorganisation?
Är samtliga parter som nu diskuterar ett nytt Filmavtal intresserade av att ingå ett brett avtal som omfattar även DVD-branschen, VOD-tjänster/internetoperatörer, regionala produktionscentra med flera?
Vilka ekonomiska medel är parterna beredda att satsa till stöd för produktion av ny film?
Kan biografägarna ge upp det nuvarande kravet på biografdistribution för att en film ska få filmstöd?
Är biografer och distributörer beredda att förhandla om distributionsvillkoren som idag ger biografägarna och distributörerna 85 procent av intäkterna av en films intäkter på bio?
Är svenska internetoperatörer beredda att samverka för att förebygga den illegala distributionen av film och tv?
Vi väntar på svar.