I oktober förra året presenterades regeringens forskningsproposition under stor uppmärksamhet. Ett år senare är det i det närmaste knäpptyst. Det är oroande.
Den svenska forskningsintensiteten har stadigt minskat det senaste decenniet. Från att ha toppat på drygt 4 procent av BNP år 2001 visar siffror från SCB att den år 2011 hade sjunkit till drygt tre procent.
Bakom de totala siffrorna över Sveriges forskningsintensitet döljer sig ett än mer bekymmersamt faktum. Det är nämligen näringslivets forskning som uteslutande ligger bakom det stora tappet. Den har sjunkit stadigt från drygt tre procent av BNP år 2001 till drygt två procent år 2013. Sverige är det land som tappat mest i hela OECD.
En procent i minskade investeringar motsvarar 35 miljarder kronor. Det är lika mycket som hela den statligt finansierade forskningen.
Som en följd av den svenska kräftgången har både Finland och Sydkorea de senaste åren passerat Sverige i fråga om forskningsintensitet. Danmark och Japan ligger på ungefär samma nivå som Sverige men kommer med nuvarande trend att gå förbi inom en snar framtid.
En genomgång av citeringar av svenska vetenskapliga publikationer ger också det en dyster bild. Över den senaste tjugoårsperioden har Sverige haft den tredje sämsta utvecklingen bland de länder som har minst 4000 vetenskapliga publikationer per år. Relativt omvärlden har svensk forskningskvalitet stadigt tappat mark.
I en nyutkommen bok från Svenskt Näringsliv, ”Feltolkad folkopinion”, varnar svenska näringslivsprofiler för politikernas svaga intresse för de frågor som långsiktigt avgör vår välståndsutveckling. Tidigare Astrachefen Håkan Mogren anser att de internationella företagens förutsättningar rimmar illa med den verklighet de möter i Sverige: Skattesystemet är i grunden forskningsfientligt.
Den sjunkande standarden i grundskolan utgör en svag länk som i förlängningen får allvarliga konsekvenser för forskningen. Ordföranden för Ericsson, Leif Johansson, ser ett behov av ökad kvalificerad invandring. Ett av de största hoten mot Sverige är bristen på folk som kan driva välståndsutvecklingen vidare.
Med ett år kvar till valet finslipar nu politiska partierna finslipar sina strategier. Vår rekommendation är tydlig: sätt forskningsfrågorna högt upp på dagordningen. För en dialog med väljarna om det som formar förutsättningarna för Sveriges framtida välstånd. Dagens forskning är morgondagens välfärd.