DEBATT: Sveriges bästa skolkommun

Bortsett från Öland och Gotland är Västervik Götalands till ytan största kommun. Det innebär stora möjligheter för boende med hög livskvalitet, vissa typer av företagsetableringar, friluftsliv och rekreation. Samtidigt kan vidsträcktheten göra det problematiskt att erbjuda likvärdig kommunal service i hela kommunen. Med skolor sammanhänger dessutom ofta förskolor och biblioteksfilialer.Därför var det inte förunderligt att politiker och tjänstemän lockades av tanken att i ett slag rationalisera skolverksamheten genom att utreda nedläggning på åtta orter. Offensivt meddelades att utredningen inte skulle anlägga helhetsperspektiv, alltså överväga konsekvenser i form av utflyttning, bromsad landsbygdsutveckling, nedlagda lanthandlar, miljöpåverkan och så vidare. Dessutom skedde utredningsarbetet i sex månader utan delaktighet och insyn.Det finns ofullständigheter och demokratiska underskott att ta igen. Det är därför bra att remissvaren nu ligger ute på kommunens hemsida. Nästa stegs glasnost kunde vara att låta det avgörande sammanträdet i barn- och utbildningsnämnden (BUN) den 9 november vara öppet för allmänheten, vilket kommunallagen medger. Vågar vi hoppas på det?Under tre veckors remisstid har invånare på de åtta orterna lagt ner ett imponerande gräsrotsarbete för att utreda konsekvenser och göra bedömningar av skolornas kvalitet. Det visar sig att denna kommunala service har ett massivt stöd bland berörda invånare. Ur valfrihets- och jämlikhetsperspektiv finns alltså inte mycket att tveka på. Miljöargumenten är lätt insedda.Slutligen påminner flera remissinstanser förundrat över de skenbart bortglömda resultaten från den utredning som BUN presenterade 2007: "det går inte att dra slutsatsen att nedläggning av skolor inom kommunens ytterområde gagnar kommunen, vare sig ekonomiskt eller pedagogiskt".Nu ska barn- och utbildningsförvaltningen väga remissvaren mot sin nya skolöversynsutredning och överlämna ett helare perspektiv till politikerna i BUN den 21 oktober. De har mycket att läsa och behöver därför läsro. Jag vill bara uppmana de politiker och tjänstemän som läser att läsa noga, även gå till källorna och lägga prestigen åt sidan.Att en del remissvar känns som rena sågningar och några verkar arga är inte förunderligt, men bör inte tas personligt av de politiker som uppdragit och de tjänstemän som skrivit. I ett gemensamt remissvar från samhälls- och föräldraföreningar i Almvik, Blankaholm, Lofta, Odensvi, Totebo och Ukna tillbakavisas utredningen på en rad grunder. Samsynen väger tungt och representerar flera tusen invånare. Den konstruktiva ansatsen ligger i att skrivelsen efterlyser en utvecklingsplan för landsbygdsskolorna, vilket sedan utvecklas i de enskilda orternas remissvar.Även ur ett kommunalt nyttomaximerinsperspektiv finns där saker att hämta. Aktuell finsk forskning, som citeras i flera remissvar, tyder på att riktigt små skolor kan vara pedagogiskt och psykosocialt överlägsna, men att det ställer speciella krav på läraren. Därför finns i Finland fortbildningar för "byskolelärare". Månne en ny profilering för Västerviks högskolecentrum? Varför inte vara visionär och tänka små skolor även för stadens barn? Västervik som Sveriges bästa skolkommun? Vågar Västervik?

Debatt: Sveriges bästa skolkommun

I debattartikeln nedan kommenterar Jan Selling remissvar och politikernas arbete inför barn- och utbildningsnämndens möte den 9 november. Bland annat uppmanar han BUN-politikerna att hålla mötet öppet för allmänheten.