Systemskifte för jobb och tillväxt
Friheten först. Utan en politik som slutar kringskära friheten undergrävs tillväxt och välstånd, var Carl-Johan Westholms budskap på årets Tillväxtdag. Foto: Anders Steiner
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det var också i den andan som årets Tillväxtdag på Gränsö slott - den tredje i raden i regi av Västerviks-Tidningen och Tjustgalan - avlöpte i torsdags, runt 140 Västerviksföretagare samlade kring temat "Västervik i förändring".
Lagom inför Tillväxtdagen levererades ett par uppmärksammade undersökningar, som kan förefalla spreta åt olika håll för Västerviks räkning, redan tidigare kommenterade på den här platsen. Den ena är tidskriften Affärsvärlden årliga pejling av den ekonomiska tillväxten - mätt som den totala lönesumman - i landets arbetsmarknadsregioner. Den andra är Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet i landets 290 kommuner.
Affärsvärldens budskap är att ingenstans i Sverige är tillväxten - eller välståndsutvecklingen, om man så vill - så svag i som i Västervik. Det står stilla, i själva verket.
Inför den verkligheten kan man välja olika handlingssätt. Är man dysterkvist kan man deppa ihop och ge upp. Mer konstruktivt är att se utmaningen och potentialen. Det är också undantagslöst det optimistiska budskapet från Tillväxtdagen: Fånga möjligheterna!
Och det är redan på väg uppåt. Siffrorna i tillväxtligan har något år, och väl det, på nacken, och åtskilligt tillväxtsskapande har hänt i Västervik under den tiden, den kärva arbetsmarknaden till trots.
Utvecklingen av företagsklimatet i kommunen gör inte betingelserna mindre goda. I årets lista är Västervik en av de allra snabbaste klättrarna. 84 placeringar upp till mittenläge, från tidigare års generande positioner i bottenskiktet. Den formidabla upphämtningen bekräftades med råge av bifallsyttringarna på Tillväxtdagen.
Betydligt mer än de flesta gissningsvis anar är också på gång i Tjustska företagsamhetens verklighet. Ingen kan ta miste på raden av vittnesbörd från Tillväxtdagen: inom tjänstesektor i vidaste mening (med utvecklingen av handeln som mest slående exempel), likaväl som traditionell tillverkningsindustri - med dennas växande teknik- och kunskapsinnehåll.
Kan Tillväxtdagen göra sitt som - om än blygsam - drivkraft i den processen, har den fyllt en uppgift.
Är då allt gott och väl? Nej, det är det inte. Inte på långa vägar. Och ingenting sker av sig självt.
Tillväxten skall hämtas tillbaka, och det är fortfarande långt till toppen vad företagsklimatet anbelangar. Och det finns mycket ogjort som Västerviksföretagarna efterlyser från de politiska beslutsfattarna. Mer kommunal verksamhet på entreprenad, färre kommunala regler och föreskrifter och inte minst lägre kommunalskatt och avgifter. Det är vad som sticker ut i Svenskt Näringslivs kartläggning.
Ställd mot väggen på Tillväxtdagen medgav moderata kommunalrådet Harald Hjalmarsson kvardröjande brister. Olyckligtvis har han blivit alldeles för defensiv, när det gäller kraven att sänka skatten. Det duger i längden inte.
Lika lite duger den rådande nationella politiken, effektivt söndersmulad av Carl-Johan Westholm i hans budskap till Tillväxtdagen. Behovet av ett nytt systemskifte, som gör upp räkningen med en destruktiv skatte- och bidragspolitik och inte mindre med välstånds- och jobbfientliga kollektivavtal och arbetsmarknadsregleringar, är skriande.
Så är det, som Carl-Johan Westholm summerade:
Först kommer friheten, sedan tillväxten.