– Hjälp oss, säger den förtvivlade skolpersonalen jag pratat med, att hjälpa barnen som mår dåligt. Vem ska ta hand om dem?
När jag besöker skolor i länet berättar personalen samma historia. Fler och fler barn mår psykiskt dåligt. Känner oro, ångest och stress. De skulle behöva hjälp så att deras problem inte leder till allvarligare psykisk ohälsa som orsakar ännu större lidande och kostnader. Men när skolorna ber om hjälp från landstinget och Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) så finns ingen att få. En skolläkare ska ha remitterat 14 barn till BUP, men fått avslag på allihop. Barn som hamnar mellan stolorna, som inte får den hjälp de behöver och som riskerar att drabbas av allvarlig psykisk ohälsa.
Det är en lösning på gång, men alldeles för långt fram i tiden. I november tog landstinget ett beslut om att införa en Barn- och ungdomshälsa, första linjens psykiatri som det också kallas, som ska ta hand om dessa barn. Ett mycket bra beslut som Moderaterna och övriga Alliansen ställde sig bakom fullt ut.
Men den kan tidigast vara igång 2015 och ska vara fullt utbyggd senast utgången 2016. Jag och min allianskollega Gudrun Brunegård (KD) ställde därför på senaste landstingsfullmäktige frågan till ansvariga landstingsråd Jessica Rydell (MP) och Linda Fleetwood (V): Hur ska det gå för barnen jag beskriver ovan under tiden? Vart ska deras förtvivlade föräldrar vända sig? Vad ska vi svara frustrerad skolpersonal som ropar på hjälp?
Jessica Rydells svar oroar. Än återstår att rekrytera en chef för verksamheten. Än återstår att göra studiebesök hos Kronobergs landsting där verksamheten är igång (Vi moderater var där redan i höstas). Än återstår att formulera uppdraget för verksamheten.
Jessica Rydell är klädsamt bekymrad över att BUP avvisar barn som enligt expertbedömningar behöver hjälp, men säger i nästa andetag att vården kommer att fungera som tidigare under tiden som Barn- och ungdomshälsan byggs upp. Inga ändringar är planerade. Rydell hänvisar tillbaka till primärvården (som hon själv är ansvarig för), till 1177, till skolhälsovården (som ropar på hjälp) och till BUP som agerar som om Barn- och ungdomshälsan redan fanns.
Det är uppenbart att gränsdragningen mellan kommuner och landsting ställer till det här. Barnen som mår psykiskt dåligt kommer i kläm. Det är dem vi måste utgå ifrån och hjälpa. Deras föräldrar bryr sig inte om vem som är ansvarig – kommun eller landsting. De vill att deras barn ska få hjälp nu. Det är enligt skollagen inte skolans uppgift att behandla psykisk ohälsa, men jag har träffat skolpersonal som uppger att de har mer eller mindre färdiga lösningar på problemet, men behöver psykiatrisk kompetens för att förverkliga dem.
I låten "Var kommer barnen in" sjunger Hansson de Wolfe United om barnasinnet som berövas sin glöd. Det är precis det som riskerar att hända med alldeles för många barn innan Barn- och ungdomshälsan är fullt utbyggd i vårt län. Jessica Rydell och Linda Fleetwood måste ta sitt ansvar för dessa barn under tiden.