Att det behövs karriärmöjligheter och ytterligare utveckling av undervisningsformerna är något som Agneta Jöhnk och jag är överens om. Liksom att något måste göras åt lärarnas arbetsbelastning. Läraravtalet är så vitt jag vet det enda som har inskrivet att arbetsuppgifterna ska rymmas inom arbetstiden, något som egentligen borde vara en självklarhet.
Att bra lärare ska ha en bra lön är ytterligare en sak vi är helt överens om. Med tanke på lärarnas ansvar, utbildningens längd och den betydelse lärarna har för Sverige som kunskapsnation borde det vara en självklarhet. Men så är det inte i dag. Svenska lärarlöner är över lag låga, både i jämförelse med lärarlönerna i övriga OECD-länder och jämfört med yrken med likvärdig utbildning och ansvar inom Sverige. I Västervik är lärarlönerna osedvanligt låga, bland de sämsta i landet och har bidragit till att kommunen nu har svårt att konkurrera om lärarna när man annonserar ut tjänster.
De orimligt låga lärarlönerna är en tydlig orsak till att så få söker sig till lärarutbildningen, det framgår i Lärarförbundets senast rapport " Varifrån ska alla lärarna komma?"
Lärarförbundet har frågat studenter som gjort ett annat utbildningsval vad som hade krävts för att de skulle bli lärare. Undersökningen visar att lönen är det största skälet till att de valt bort lärarjobbet. En av fyra hade kunna tänka sig att bli lärare men lönen avskräcker. Av samtliga tillfrågade säger hälften att högre lön hade krävts för att de skulle välja att studera till lärare.
För två av tre i denna grupp skulle det krävas minst 10 000 kronor mer i månaden. Yrket är alltså intressant men inte villkoren. Det har lett fram till att vi nu står inför en nationell lärarkris.
Statistiska centralbyråns (SCB) prognos visar att vi inom åtta år har en brist på 43 600 examinerade från högskolan inom utbildningssektorn och ännu fler lärare kommer att saknas på längre sikt. Vem utbildar då morgondagens entreprenörer och företagsledare, barnmorskor och läkare, systemvetare och civilingenjörer?
Ska vi lösa problemet genom större klasser på bekostnad av elevernas kunskap och trygghet? Ska vi nöja oss med att framtidens lärare är de som inte kom in på någon annan utbildning och, i bästa fall, hade läraryrket som andra eller tredjehandsval? Jag tycker inte det, det finns andra och bättre lösningar. Det är dags att skriva ett åtgärdsprogram!
Om lön, karriärmöjligheter och arbetsmiljö förbättras blir lärarutbildningen intressant och attraktiv för många fler.
Av alla som tillfrågats i undersökningen säger 70 procent att lärarutbildningen skulle ha varit ett möjligt utbildningsval om dessa krav hade uppfyllts. Så åtgärdsprogrammet måste då innehålla insatser som leder till högre löner, rimligare arbetsbelastning och bättre karriärvägar. Där har SKL som avtalspart en avgörande roll.
Ni har nu chansen i den pågående avtalsrörelsen att bevisa att ni både vill och kan göra läraryrket mer attraktivt genom att prioritera skolan och höja lärarnas löner.
Ta ett första och tydligt steg mot 10 000 kronor mer i månaden och en långsiktig avbetalningsplan.