DEBATT: Ta hotet på allvar

Efter de senaste avslöjandena om dumpning av kemiskt och radioaktivt avfall är det lätt att uppröras över kränkt integritet och oroas över de miljömässiga effekterna. I sammanhanget är det lätt att glömma bort att vi själva är en av de absolut största förgiftarna av Östersjön.Ett hav som räknas som ett av de mest radioaktivt nedsmutsade, ett hav vid vilket vår nuvarande regering vill bygga ytterligare reaktorer. Vidare vill man tillåta brytning av uran, gödsling av våra skogar samt genmodifierade grödor. Det är lätt att ställa sig frågan, bör man kasta sten i glashus?Naturligtvis är det fruktansvärt att en potentiell miljökatastrof ligger dumpad på havsbotten, det är lika fruktansvärt att någon medvetet genomfört dumpningarna utan hänsyn till livet i havet och längs med kusterna. Det är alldeles självklart att vi måste göra någonting för att förhindra denna katastrof, samtidigt som vi måste göra vad vi kan för att inte själva bidra till dess utveckling.Varje politisk ansats som på någon sätt uppmuntrar aktivitet som kan orsaka liknande katastrofer är lika förkastlig som de handlingar dumparna utfört. Vi undrar hur människor med vett och vilja kunde göra något så vansinnigt samtidigt som vi själva planerar att gräva ned radioaktivt avfall i vår egen berggrund, där den skall förvaras de närmaste 100 000 åren.Den senaste istiden upphörde för lite drygt 12 000 år sedan, att påstå att något är säkert i bergrunden under en tidsperiod som är längre än vår egen kända historia är galet, för att inte säga vettlöst, lika vettlöst som det skulle vara att dumpa kopparkapslarna direkt i Östersjön.Vad det gäller miljögifter och kemikalier så används de flitigt inom jordbruket och industrin, kemiska pesticider sprids på våra åkrar för att skydda de modifierade grödorna. Gifterna förs sedan genom våra vattendrag ut i havet tillsammans med konstgödningsämnen, också de framställda kemiskt.Våra samlade utsläpp kväver långsamt Östersjön och om vi fortsätter på den inslagna vägen så spelar det faktiskt ingen större roll om ryssarna dumpar eller inte, den katastrof vi fruktar skapar vi lika bra själva.Vårt samhälle har sin grund i konceptet ständig tillväxt, på en begränsad yta innebär det att man för eller senare överutnyttjar kapaciteten för att upprätthålla liv. Man skulle kunna säga att ju bättre tillväxt vi lyckas åstadkomma ju snabbare når vi den punkt bortom vilken ingen tillväxt är möjlig, någonsin.Vi kan bara hoppas att detta miljöbrott, i raden av alla miljöbrott, äntligen kan få politiker i ansvarsställning att faktiskt ta hotet mot Östersjön på allvar. Fler kärnkraftverk, uranbrytning, gödning av skogar och kemiska gifter på våra åkrar kan inte vara svaret på frågan hur vi skall rädda vårt hav.

Debatt: Ta hotet på allvar