DEBATT: Ta vara på praktisk begåvning

Artikelförfattarna är kristdemokrater. Gunilla Tjernberg, Umeå, är ledamot i riksdagens utbildningsutskott. Lennart Bondeson, Örebro, är ledamot i utbildningsberedningen, Sveriges kommuner och landsting (SKL). Gudrun Brunegård, Vimmerby, är ersättare i SKL:s utbildningsberedning.Utslagningen av ungdomar som inte orkat med de höga studiekraven på gymnasiet har under senare år varit förödande. Hundratusentals ungdomar har hamnat utanför systemet, genom att de inte klarat av den teoretiska delen av gymnasiestudierna. Deras självkänsla har knäckts på grund av den orimliga fokusering som rått på teoretisk ämneskunskap. En praktisk begåvning har kunnat förkvävas av skolans teoretiska krav. Handens kunskap har tappats bort i ivern att öka andelen högskolebehöriga.
Detta har fått olyckliga konsekvenser, både för de ungdomar som drabbats av de höga prestationskraven, men också för samhället i stort. Det har aldrig rått sådan brist på hantverkare som det gör i dag, samtidigt som det råder hausse på byggmarknaden. Vilka ska ta över när plåtslagare, rörmokare, sadelmakare och murare går i pension?

Den nyligen tillsatta gymnasieutredningen har fått tydliga direktiv om att skapa tre huvudinriktningar för gymnasieutbildningarna: Dels en teoretisk, studieförberedande, med möjlighet till gymnasieexamen. Dels en yrkesförberedande, med en kombination av teori och praktik. Utbildningen ska kunna individanpassas, utan krav på kärnämneskunskaper, men med möjlighet att fortsätta till yrkeshögskola när man uppnått målen i kärnämnena. Dels lärlingsutbildning, där huvuddelen av utbildningen sker i direkt samverkan med näringslivet, i form av exempelvis en yrkesskicklig hantverkare.
Lärlingsprogrammet öppnar en väg för studietrötta ungdomar att finna en väg in i arbetslivet, utan krav på teoretiska studier. De som orkar och vill ska ha möjlighet att läsa in även de teoretiska ämnena, men fokus ska ligga på att lära sig ett yrke. Och de som har gått ett yrkesförberedande program eller en lärlingsutbildning utan kärnämnen ska ha förtur till komplettering inom den kommunala vuxenutbildningen, den dag de känner sig mogna för det.

Vi välkomnar denna upprättelse av alla dem som har en praktisk begåvning! Alla människor är lika mycket värda, oberoende av begåvningsprofil eller prestationsförmåga. Och alla behövs för att samhället ska fungera. Detta är i grund och botten en djupt ideologisk fråga, där vi som kristdemokrater i många år har arbetat för en upprättelse av handens kunskap.
Det är obegripligt hur den tidigare socialdemokratiska regeringen med berått mod har berövat hundratusentals ungdomar självkänslan, genom att tvinga alla till omfattande teoretiska studier, oavsett förutsättningar. Det är en vacker tanke att hälften av alla gymnasiestuderande ska gå vidare till högskola, men knappast realistisk eller ens önskvärd. Hur ska ett samhälle kunna överleva, med bara datatekniker men utan VVS-tekniker och rörmokare?
När den Kommunala skolriksdagen nu hålls under en alliansledd majoritet i riksdagen, ser vi med tillförsikt fram emot en gymnasiereform, som ger ungdomar möjlighet till en god start i livet, oavsett begåvningsprofil, där handens kunskap är lika mycket värd som bokens.

Debatt: Ta vara på praktisk begåvning