DEBATT: Tibets rättigheter väger lätt mot handel med Kina

Tibet är ett litet land med en mycket lång och fascinerande historia. Men Tibet är allt för sällan förekommande i den svenska utrikespolitiska debatten. Man kan ställa sig frågan varför. Och svaren som infinner sig är varken sympatiska eller acceptabla.
Sedan 1950 är Tibet ockuperat av världens största och mäktigaste diktatur - Kina. Under de årtionden som gått sedan kineserna tog över har landet drabbats av svält, av kulturell skövling och systematisk diskriminering. Tibetanerna har förföljts och vägrats frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.

Sverige har under många år intagit en förhållandevis passiv hållning när det gäller förhållandena i Tibet och det faktum att landet är ockuperat av Kina. Kina är med sin befolkning och med den ekonomiska utveckling landet befinner sig i, en otroligt viktig marknad för näringslivet i västvärldens demokratier. Detta förhållande gör att Kinas tillkortakommanden när det gäller frihet, demokrati och mänskliga rättigheter glöms bort - medvetet eller omedvetet.
Även om parallellen i vissa stycken haltar ser jag ändå alltför många likheter mellan Sveriges hållning till Kina när det gäller Tibet med Sveriges förhållande till Sovjetunionen under den tid Estland, Lettland och Litauen hölls ockuperade. Då talade vi från svensk sida inte om ockupation, vi ifrågasatte inte Sovjetunionen överhöghet över de baltiska länderna. Men när väl Sovjetunionen kollapsat då lossade hämningarna och vi kunde öppet beskriva den baltiska sovjettiden som en ockupation.

Förutom att Kina är en diktatur, en kommunistisk enpartistat som inte tillåter någon politisk opposition så är Kina också en ockupationsmakt. Tibet är ett ockuperat land. Ett förhållande vi borde vara väl medvetna om när vi signerar kontrakt och ingår affärsförbindelser.
Tibet är förvisso befolkningsmässigt ett litet land som i jämförelse med Kina inte till närmelsevis har lika stora och många lönsamma affärsförbindelser att erbjuda. Därför är Tibet, såväl inom storpolitiken som för de globalt verksamma företagen, en oviktig företeelse som man kan bortse ifrån.

Det är förvisso lagligt och ekonomiskt försvarbart att inte bry sig om de förhållande som Tibet och tibetanerna existerar under. Men det är inte moraliskt eller demokratiskt trovärdigt att blunda och bortse från hur det verkligen förhåller sig. Det är inte moraliskt försvarbart när svenska politiker reser till Kina för att knyta kontakter, låta sig fotograferas med diktaturens leende administratörer i ett enda syfte - att komma hem med guldkantade kontrakt och nya affärskontakter.
Att väga medvetandet om hur ett litet land och dess befolkning förvägras sina mänskliga rättigheter mot vad Mammon erbjuder, ja då väger inte det tibetanska folkets människovärde tillräckligt tungt för att konkurrera ut de vinster som hägrar.
Kina är ett stort och mäktigt land. Inflytandet runt om i världen ökar och i samma takt tystnar kritiken.
Rädslan att förlora Kina som marknad är stor, allt för stor för att alla högtidliga löften att stå upp för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter ska infrias. Dubbelmoralen är beklämmande.

Debatt: Tibets rättigheter väger lätt mot handel med Kina