Den 25 maj går vi till val. Då ska vi tillsammans utse de som ska föra vår talan i Europaparlementet. Tyvärr brukar allt för få gå till valurnan. Många gånger beror detta på att man känner att Europa ligger där, inte här. Att EU-apparaten är för stor för att försöka påverka.
Inget kan vara mer fel. Vi i Kalmar län bor, lever och verkar i Europa. Vi är Europa, lika mycket som de som bor i Milano, Madrid och Odense. Och vi kan påverka. Vi påverkar varje dag den politik som förs i hela EU. Vår svenska ekonomiska politik som klarat vårt land ur några av de värsta krisår vi har skådat är nu en föregångare i Europa. Anders Borg och Fredrik Reinfeldt är idag två starka ledare som man lyssnar på i Bryssel. Vår svenska arbetslinje är en exportprodukt som hela Europa behöver mer än någonsin. Vi behöver ett Europa som mår bra, där människor får gå till jobbet varje dag, där ekonomin stabiliseras. Då mår även Sverige och vårt eget län bra.
Den senaste tiden har också EU:s roll som fredsbevarande organ åter blivit aktuellt. Vi kan tillsammans utöva påtryckningar i situationer som den i Ukraina. Och vi kan tillsammans påverka länder att arbeta för de mänskliga rättigheterna.
Men för mig är det också viktigt att komma ihåg vad som inte ska beslutas om i Europaparlamentet. Jag vill inte ha krånglig och kostsam byråkrati. Jag vill inte att det ska fattas fler beslut i Bryssel eller Strasbourg. Jag vill inte att vår svenska familjepolitik ska komma upp på agendan i EU. Jag tror på att varje människa kan ta de beslut som rör hennes privatliv. Och i första hand ska de besluten tas hemma vid köksbordet. Och jag anser att vi ska värna vårt kommunala och regionala självstyre. För varje land, län och kommun vet bäst vad som är bäst för de som bor där.
Just nu börjar hjulen i Sverige att snurra allt mer, och vi måste arbeta ännu mer med företagsutveckling lokalt, och se till att våra företag mår bra och växer. Vi som förtroendevalda bör kämpa för att än mer minska begränsningar och krångel för dessa så vi kan få en stark och mångfacetterad arbetsmarknad. Och på den arbetsmarknaden kommer vi att behöva kompetent arbetskraft. Därför behöver vi ge våra unga möjlighet att studera och så småningom arbeta, såväl hemma som i övriga Europa. Vi får inte glömma att de företag som finns i hela länet är beroende av öppna gränser.
För det är ändå det som EU handlar om. Idag, 2014, lever vi i ett öppet Europa. Ett Europa där vi kan färdas obehindrat över gränserna. Vi är en gemenskap. Vi har mer som förenar oss än som skiljer oss åt. Därför tycker jag att du ska gå och rösta den 25 maj.