Tjeckerna är i mitten utan att vara medel
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Tjeckerna fick under 90-talet två stora partier, medborgardemokraterna ODS, en nybildning som drar mot en liberal höger, och socialdemokraterna, som återuppstod 1989. Båda har stärkts. ODS fick 35,4 procent och 81 mandat, plus 23. Socialdemokraterna, som haft regeringsmakten i åtta år, fick 32,3 procent, plus 4.
Men det blir inte ett stabilare parlamentariskt läge. ODS och tilltänkta partners fick 100 mandat, och socialdemokraterna och kommunisterna lika många.
President Vaclav Klaus, en gång grundare av ODS, har i första vändan gett ODS-ledaren Topolanek i uppdrag att bilda regering. Han kan få svårt att vinna majoritet för sitt krav på radikala reformer, bland annat plattskatt på 15 procent.
Den liberala högern är stark i Böhmen, och vänstern är stark i Mähren. Högern har de unga och stadsborna med sig, vänstern de äldre och landsbygden.
Tjeckiens ekonomi har utvecklats väl sedan krisen i slutet av 90-talet. Den har gynnats av inträdet i EU. Samtidigt är president Klaus känd som EU- och framför allt euro-skeptiker. Klaus kritiserar EU utifrån liberala värderingar. Det är för mycket styrning och för lite frihet.
Före folkomröstningarna i Frankrike och Holland i fjol kallade ODS-ordförande Topolanek EU:s grundlagsförslag för "skit". Alltså ett exempel inte bara på EU-skepsis utan också på en annan modern tjeckisk politisk specialitet: dåligt uppförande. Topolanek har kallat socialdemokratiske ledaren Paroubek för huligan. Denne har bland annat hörts skratta åt skämt om romer och han "skojade" med Topolanek genom att leja folk som levererade pistoler till Topolanek - som en inbjudan till valduell.
Herrarnas urusla personliga relation anses utesluta samarbete som en lösning på det låsta parlamentariska läget.
Ovanstående finns det paralleller till i andra EU-länder. Men unikt för Tjeckien är dess kommunistparti. Det inte bara behåller kommunist i namnet. Det vägrar att tydligt ta avstånd från sin förfärliga nutidshistoria. Även socialdemokraterna utesluter samarbete. Paroubek säger att kommunistpartiets förslag skulle rasera ekonomin.
I valet 2002 nådde kommunisterna hela 18,5 procent. Nu blev det bara 13 procent och 26 mandat. Partiet är alltjämt det tredje i storlek. Tillbakagången skyller partiet på en "antikommunistisk kampanj".
Frågan är förstås varför detta parti alltjämt har 100 000 medlemmar och en så stor väljarandel.
Kommunisterna var starka under den första tjeckoslovakiska republiken och sågs som ledare i kampen mot nazistockupationen.
I valet i mars 1946 fick de 38 procent. De pressade sig till makten, tvångsanslöt socialdemokraterna och förbjöd alla andra partier. De tog livet av sina egna i skådeprocesser.
I några sovjetblocksstater uppstod efter Stalins död 1953 en reformrörelse inom kommunistpartierna. I Tjeckoslovakien krossades den av Moskva 1968.
1989 kunde tjeckernas socialdemokrati återuppstå. Men kommunisterna fann en nisch - de får röster bland de oförbätterliga. Att de stora parterna fläckats av belagd och påstådd korruption torde också ge en del proteströster.
Hur som helst håller det allmänt framgångsrika Tjeckien, mitt i Europa, kommunismens skräckkabinett öppet. (SNB)
Utrikes
Bo Ture Larsson