Tomma s-tunnor skramlar på
Innehållslöst. Det var faktiskt en smått imponerande prestation som Mona Sahlin levererade i Ekots lördagsintervju. Under nästan en halvtimmes intervju sa Sahlin nämligen i stort sett ingenting om vad hon vill och vilken politik hennes parti kommer att driva.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Men det fick vi inte veta den här gången (heller), frågan utreds just nu av partiet, var svaret. Men ett och annat guldkorn kunde urskiljas i intervjun. Sahlin fick exempelvis frågan om en socialdemokratisk regering kommer att återställa de sänkningar av inkomstskatten som regeringen nu gör. Nej, sa Sahlin, "vi tänker inte drabba vanliga löntagare med höjda skatter". Tänk att man skulle få höra en socialdemokrat använda orden "drabba" och "höjd skatt" i samma mening, vem hade trott det? Men det vore dumt att dra allt för höga växlar på Sahlins ordval. Att socialdemokraterna äntligen skulle ha kommit till insikt om att den högskattepolitik de försvarar med sådan frenesi mest drabbar de låginkomsttagare de säger sig värna, det är inte sannolikt. Förmodligen var Sahlins ordval bara slarvigt.
Att Sahlin ogillade sin partisekreterares bisarra beskrivning av konfessionella friskolor som "barnfängelser" var ju skönt att höra. Frågan är hur länge Sahlin behåller Marita Ulvskog som partisekreterare. Politiskt står de två långt ifrån varandra - Ulvskog har sina rötter i extremvänstern medan Sahlin är fast förankrad i socialdemokraternas mitten/högerläger. Det blir rätt pinsamt när partiledaren vid upprepade tillfällen tvingas tona ner partisekreterarens extremism.
Opinionssiffrorna ger oppositionen ett stort övertag över regeringen, vilket inte är förvånande. Regeringen genomför med konsekvens sina vallöften och förändringarna sker snabbt. Sådant gör människor osäkra, och då föredrar de ett alternativ som inte har några egna visioner utan lovar att allt ska bli som det var.
Men om Sahlin inte har med att komma med inför valet 2010 än det hon pratade om i intervjun så har regeringen inte så mycket att frukta därifrån. Det är snarare den egna klantigheten som kommer att fälla avgörandet.