DEBATT: Turismen - borta med vinden?

Om den svenska satsningen på vindkraft skall fortsätta mot regeringens och Energimyndighetens planeringsmål på 30 TWh 2020 (i dag cirka 2,5 TWh) kommer tusentals vindkraftverk att resas ute på den svenska landsbygden. I Sverige finns i dag cirka 1 400 vidkraftverk. Fram till 2020 kommer ytterligare cirka 2 000 verk att bidra till industrialiseringen av Sveriges kulturlandskap och vildmarker. Livsmiljöer kommer att starkt förändras och många fastigheter kommer att förlora i värde. Den stadigt växande vindkraftindustrin planerar, med stöd av markägare, politiker, konsulter och jurister att uppföra så kallade "vindparker", bestående av hundratals verk i områden där människor bor och verkar sedan århundraden. I naturområden som i andra sammanhang betecknas som omistliga och värdefulla för välbefinnande och rekreation, i orörda områden som i turistbroschyrerna beskrivs som "Europas sista vildmark".Även i Västerviks kommun planeras det på flera håll för vindkraft. I ett skärgårdsområde runt Loftahammar planerar Rabbalshede kraft AB att 2012 uppföra mellan 24 och 34 verk, 150 meter höga och i skärgårdslandskapet synliga milsvida dag som natt. Etableringsplanen är mycket provocerande med hänsyn till att området ligger inom riksintresse för friluftsliv och obruten kust och tangeras av riksintresse för naturvård samt landskapsbildsskydd (4 kap 1-3 §§ miljöbalken) med stora Natura 2000-områden i direkt närhet och mitt i en av Västervik kommuns mest betydelsefulla turistorter. Tjust skärgård är kommunens starkaste tillgång i kampen om turismintäkter och nya kommuninnevånare. Det är kring den som Västerviks varumärke byggs. Västerviks skärgård är unik på så sätt att den är en av de minst exploaterade av vårt lands skärgårdar. Stora reservatsområden erbjuder besökarna unika naturupplevelser. Besöksnäringen utvecklas snabbt och arbetar för att göra skärgården tillgänglig för nya besökskategorier. Den oexploaterade naturen är näringens och kommunens starkaste konkurrensmedel. En vindkraftindustrialisering väcker stora farhågor, vilka beläggs om man tar del av exploatörens egen studie av hur exempevis naturturismen påverkas i Härjedalens fjällvärld. Den visar att 20 procent säkert, och ytterligare 20 procent troligen skulle söka sig till andra områden. Till detta kan läggas att 10 kommunalråd i vindkraftutsatta kommuner i Västerbottens län, vänt sig till staten om kompensation för förlorade framtida turismintäkter på grund av ett förfulat landskap.Ska vi sälja ut Västervik kommuns unika tillgång till kraftindustrin och ett fåtal markägare?Förstår beslutsfattarna vilka värden som står på spel? Hur gör vinden mest nytta för Västervik i framtiden, när mellan 4 000 och 5 000 verk snart snurrar och blinkar runtom i Sverige?

Debatt: Turismen - borta med vinden?

I dag diskuterar kommunstyrelsen Vindbruksplan för Västerviks kommun. De fem föreningar som står bakom denna skrivelse är starkt kritiska till kommunens planer.