Tvångsbeskattade byggjobbare
Fackligt maktspråk. Icke-medlemmar tvingas betala för Byggnads verksamhet. Foto: Robert Ekegren /SCANPIX
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Att fackföreningarna förhandlar även för icke-medlemmar, företräder icke-medlemmar i tvister och tvingar arbetsgivaren att sluta kollektivavtal även för icke-medlemmar vet vi och det är suspekt nog, men man trodde ju ändå att icke-medlemmarna åtminstone slapp betala.
Men så är det alltså inte, åtminstone inte i Byggnads och Kommunal. De förbunden tar nämligen ut vad de kallar för en granskningsavgift även av icke-medlemmar, i Kommunals fall gäller det ett par tusen trädgårdsanläggare. För Byggnads gäller granskningsavgiften nästan alla byggnadsarbetare, undantagna är egna företagare och de som i stället är med i syndikalisterna.
Avgiften infördes på 70-talet, främst för att skydda de många byggnadsarbetare som då arbetade på ackord. Pengarna skulle användas för att facket skulle kunna granska alla byggnadsarbetares löner för att se om de var riktiga.
Men byggbranschen ser annorlunda ut nu än på 70-talet. I dag är de flesta byggnadsarbetare fast anställda eller egna företagare och de är fullt kapabla att själva hålla koll på lönerna.
Det är inga småpengar det handlar om.
Granskningsavgiften är rejält tilltagen. 1,5 procent av lönesumman blir 369 kronor i månaden om man räknar på den medellön Byggnads själva uppger - 24 600 kronor i månaden. För medlemmarna blir den totala fackavgiften drygt 700 kronor.
Byggnads tjänar ett par hundra miljoner om året på denna avgift - det säger sig självt att de anser att den är fullt laglig, och går till precis exakt det som är avsikten: att granska byggnadsarbetares löner.
Inte för att det spelar någon roll vad pengarna används till. Att tvinga icke-medlemmar att betala avgift till facket är förkastligt, oavsett vad pengarna används till. Dessutom tycks det vara så att Byggnads inte har någon vidare koll på hur pengarna används. Rapport undersökte saken häromkvällen, och frågade Byggettans (Byggnads största avdelning) ordförande Torgny Johansson om vad granskningsavgiften används till. Det visade sig då att Johansson hade ganska vaga begrepp om hur granskningsverksamheten ser ut i praktiken. Många erfarna byggjobbare säger sig aldrig någonsin ha sett en granskare från Byggnads på sin arbetsplats.
Föreningsfriheten är central i en demokrati och inskriven i den svenska grundlagen. Vem som helst ska kunna ansluta sig till vilken förening som helst utan risk för repressalier. Den negativa föreningsfriheten är lika viktig. Ingen ska tvingas vara med eller ekonomiskt understödja en förening som inte vill det.
Tydligen gäller inte dessa regler för fackföreningsrörelsen, som kan ta sig vilka friheter som helst. Facket har levt i en ömsesidigt gynnsam symbios med de socialdemokratiska regeringarna, vars verksamhet i icke ringa utsträckning betalats med pengar från facket. Som motprestation har facket tillåtits bygga upp en maktposition utan motstycke.
Hoppet står nu till Europadomstolen, dit det förts av några byggnadsarbetare och trädgårdsanläggare. Dom väntas i december, och förhoppningsvis kommer den klart och tydligt att säga att den som inte är medlem i facket heller inte ska behöva betala.
Tänk att något så självklart ska behöva avgöras på EU-nivå!