Tysklands repris pÄ 1980-talet
Repris. Helmut Schmidt fick rÀtt men miste makten 1982. Nu stÄr Tyskland i centrum igen i diskussionen om försvar mot fientliga missiler.Foto: Fabian Bimmer/AP/Scanpix
Foto: Fotograf saknas!
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Ă
sikterna i texten Àr skribentens egna.
Ett exempel: NÀr Sovjet installerade nya kÀrnvapenbÀrande medeldistansrobotar avsedda för mÄl i VÀsteuropa, övertalade Schmidt USA och de övriga kollegerna i Nato att svara Kreml med att installera motsvarande vapen i VÀsteuropa men samtidigt erbjuda förhandlingar om att avskaffa alltihop.
Schmidt möttes med protestdemonstrationer utan motstycke. Han bekÀmpades av sitt eget socialdemokratiska parti. Det bidrog till att han föll, 1982. Men eftertrÀdaren, kristdemokraten Helmut Kohl, stod fast vid beslutet.
Om orsak och verkan kan man tvista. Hur som helst Àndrade sig Kreml. Det blev nedrustning.
Schmidt fick rÀtt.
Nu, 20 Är efter att kalla kriget började betraktas som historia, har frÄgestÀllningar och frontlinjer frÄn den tiden aktualiserats. DÄ som nu Àr Tyskland frÀmsta slagfÀlt. DÄ som nu Àr frÄgan om man ska ge efter för Kreml.
USA:s förhandlingar med Polen och Tjeckien om att medverka i USA:s försvar mot kulbaneprojektiler gÄr framÄt. Förmodad avsÀndare Àr inte lÀngre Sovjet utan sÄ kallade skurkstater och terrorister. Men Ryssland markerar att man ser projektet som ett hot mot den egna sÀkerheten.
President Vladimir Putin höll i februari ett tal pĂ„ ett sĂ€kerhetspolitiskt seminarium i MĂŒnchen. Han anklagade vĂ€st för svek mot egna löften i rustningsfrĂ„gor. Strax efterĂ„t hotade en rysk general att lista anlĂ€ggningarna i Polen och Tjeckien som mĂ„l.
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov skrev hÀromdagen i den tyska tidningen Handelsblatt att det minsta man kan begÀra Àr att USA och Nato pÄ djupet dryftar projektet med Ryssland, eftersom det kan pÄverka den strategiska stabiliteten och motverka försöken att hindra kÀrnvapenspridning med politik och diplomati.
FöresprÄkarna avvisar Kremls klagomÄl. AnlÀggningarna i Polen och Tjeckien kan inte anvÀndas mot nÄgra ryska vapensystem, och visst har ryssarna hÄllits underrÀttade, heter det.
USA och Sovjet enades 1972 om att inte utveckla försvar mot varandras kĂ€rnvapenbestyckade missiler. "Ămsesidigt garanterad förintelse" skulle dĂ€rmed förbli basen för fred mellan supermakterna. President Ronald Reagan dömde pĂ„ 80-talet ut kĂ€rnvapeninsats som omoralisk och ville i stĂ€llet satsa pĂ„ skydd av USA genom en "rymdsköld". FramgĂ„ngsrika nedrustningsavtal och sedan Sovjets kollaps innebar att planerna sattes pĂ„ sparlĂ„ga, men USA har hittills Ă€ndĂ„ satsat över hundra miljarder dollar.
2001 sade USA upp avtalet frÄn 1972, kallade det förÄldrat i skurkstaternas och den storskaliga terrorismens tidevarv.
Utan att Ànnu ha övertygat om sin funktionsduglighet byggs anlÀggningar för att skjuta ned fientliga kulbaneprojektiler i Kalifornien och Alaska, med exempelvis Nordkorea i sikte. Baserna i Europa Àr avsedda för hot frÄn Mellanöstern, exempelvis Iran som utvecklar vapenbÀrare och - kanske - kÀrnladdningar.
USA:s rymdförsvar skulle innebÀra ett skydd Àven för Europa, inklusive Ryssland. Utan att kosta dem nÄgot! Nato övervÀger ett rymdförsvar i alliansens regi, enligt beslut senast pÄ Prag-toppmötet 2002. Det kan bli mycket dyrt.
I Nato-Europa har Àven skeptikerna kunnat sÀga ja sÄ lÀnge planerna uppfattats som orealistiska eller avlÀgsna i tiden. Nu blir det konkret - och dÀrmed problem som pÄ 80-talet, för Tyskland.
Dess regeringschef Angela Merkel, nu EU-ordförande, manar till europeisk enighet i frÄgan och sÀger att den bör diskuteras i Nato - ett sÀtt att slÀta över att hennes regering av kristdemokrater och socialdemokrater Àr splittrad.
Utrikesminister Frank-Walter Steinmeier, socialdemokrat och tidigare nÀra medarbetare till Gerhard Schröder, ex-kanslern som Àr bÀstis med Putin, Àr skeptisk. Försvarsminister Franz Josef Jung, kristdemokrat, intar motsatt position. Jung betonar att regeringen Àr enig. Men det beror nog pÄ att Merkel avstÄr frÄn att sÀtta ned foten, av hÀnsyn till regeringens existens.
Kanske tÀnker Merkel pÄ Helmut Schmidts öde: han följde sin övertygelse, fick rÀtt - men miste makten. (SNB)
Utrikes
Bo Ture Larsson