De preliminära antagningarna till gymnasieskolorna är nu genomförda. De visar återigen att allt färre elever söker sig till gymnasiernas yrkesprogram, trots att möjligheten till jobb efter studenten är god. Att yrkesprogrammen tappar i dragningskraft är en oroande utveckling, då dessa yrkesgrupper är efterfrågade på vår arbetsmarknad.
Som moderat skolpolitiker arbetar jag för att vända denna negativa trend, höja attraktionskraften och intresset för våra yrkesprogram. Jag tror, att alla lite till mans, är en aning medskyldiga till utvecklingen, då man under många år, ända sedan jag själv gick gymnasiet, har ”trummat ut” att arbetsmarknaden kräver vidareutbildning. Idag vet vi att våra ungdomar som går gymnasiets yrkesprogram är de som verkligen efterfrågas på arbetsmarknaden. För att höja yrkesprogrammens status måste vi arbeta brett, på flera fronter och med olika åtgärder. Jag är övertygad om att en viktig åtgärd för att öka attraktionskraften, är att erbjuda eleverna på yrkesprogrammen samma möjlighet att läsa entreprenörskap och driva UF-företag, som eleverna på de högskoleförberedande programmen.
På Västerviks gymnasium arbetar vi idag mycket framgångsrikt med UF-företagande och i år har flera elever än någonsin fått och tagit chansen att driva UF-företag, glädjande nu också elever från handelsprogrammet, vilket är positivt. Denna möjlighet borde även eleverna på el-, industri-, bygg-, hantverks-, vård och omsorg, barn- och fritid, frisör-, restaurang- och introduktionsprogrammen erbjudas. Vi vet att många elever på dessa program är samhällets blivande entreprenörer, företagare samt kommer att arbeta inom innovativa miljöer och branscher.
Redan 2009 kom regeringen med direktiv att entreprenörskap skulle vara en integrerad del i gymnasieutbildningen. Gymnasiets nya läroplan, är tydlig och har entreprenörskap i alla examensmål. Entreprenörskap innebär inte att eleven enbart lär sig driva företag utan det fokuserar på förmågan att lösa problem, utveckla handlingskraft, motivation, samarbete, kreativitet, problemlösning, förmåga att fatta beslut samt reflektion, i en unik kombination av teoretiska och praktiska inslag. UF-företagande är ett vetenskapligt belagt arbetssätt där evidensen är tydlig. Forskningsrapporten ”Effekter av utbildning i entreprenörskap”, av docent Karl Wennberg, visar tydligt på flera positiva långsiktiga effekter av att driva UF-företag. Rapporten visar att ”elever som drivit UF-företag, i högre utsträckning, startar eget företag, betydligt oftare når chefspositioner, har högre lön och har en bättre etablering på arbetsmarknaden”. Det var kanske väntat att den skulle visa att de elever som drivit UF-företag, i högre grad, än kontrollgruppen, startar eget, men det som är mycket intressant är att den också visar att det går bättre för dem, även på den övriga arbetsmarknaden.
Entreprenörskap är en av Europarådets åtta nyckelkompetenser och ses som en baskompetens för den enskilde individen, dennes personliga utveckling och som en nyckel till ökad tillväxt och sysselsättning. Denna baskompetens är lika nödvändig för alla våra elever, oavsett gymnasieprogram.
Vi vet att entreprenörskap och UF-företagande är ett mycket eftertraktat ämne att läsa, där elever vittnar om hur de, tack vare detta ämne, har hittat motivation, utvecklats som individer, skapat nätverk, fått goda kontakter med näringslivet och även fått lära sig att hantera misslyckanden, vilket stärker min övertygelse om att entreprenörskap och UF-företagande bör vara tillgängligt för alla våra gymnasielever och inte minst för att höja våra viktiga yrkesprograms status.