Ungdomsarbetslösheten inget problem enligt regeringen
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
2004 var 16,4 procent av svenska ungdomar i åldern 15-24 år utan arbete. I Danmark var motsvarande siffra 8,2 procent. Ny statistik från Eurostat visar att ungdomsarbetslösheten i Sverige ökade med 5 procentenheter till 21,7 procent under 2005.
Endast fem av de totalt 25 EU-länderna hade en högre arbetslöshet bland unga förra året. I Danmark som har EU:s lägsta arbetslöshet bland ungdomar, steg motsvarande siffra med 0,4 för att uppgå till 8,6 procent 2005. Ungdomsarbetslösheten är med andra ord mer än dubbelt så hög i Sverige.
Enligt svenska SCB var under 2005 i genomsnitt 70 000 ungdomar i åldern 16-24 år öppet arbetslösa eller sysselsatta i arbetsmarkpolitiska program. Det innebär en 30-procentig ökning sedan den nuvarande regeringen tillträdde 2002.Vidgar man åldersgruppen till att omfatta åldern 16-29 år, hade andelen arbetslösa unga människor förra året ökat med 81 procent sedan 2001.
Dessutom tillkommer flera grupper av unga som står utanför arbetsmarknaden av andra skäl. Dit hör till exempel 50 000 heltidsstuderande som skulle vilja arbeta. Den gruppen räknas inte som arbetslös i svensk statistik. Inte heller förtidspensionärer och långtidssjukskrivna räknas in i arbetskraften.
Om man adderar de 23 000 ungdomar som är förtidspensionärer (ungdomar som har sjuk-eller aktivitetsersättning) och de 5 000 som är långtidssjukskrivna blir summan ett utanförskap som omfattar närmare 140 000 ungdomar.
Varför är ungdomsarbetslösheten så mycket högre i Sverige än i Danmark? Några förklaringar som nämnts är:
- Danmarks arbetsmarknadslagstiftning är väldigt flexibel ur ett internationellt perspektiv. Det finns t.ex. inte någon dansk motsvarighet till Sveriges LAS (lagen om anställningsskydd).
- Även om den danska arbetslösförsäkringen fortfarande är mycket generös har såväl ersättningsnivåer som krav skärpts betydligt sedan början av 1990-talet.
- Danmark har ett lärlingssystem som är väl anpassat till arbetsmarknadens krav. Exempelvis omfattar en elektrikerutbildning fyra och ett halvt år, varav 162 veckor är betald arbetsplatsförlagd lärlingsutbildning. En svensk elektrikerutbildning tar tre år, men bara åtta veckor är förlagd till en arbetsplats. Eleven får själv skaffa sig den nödvändiga praktiken som krävs för att bli certifierad som elektriker.
Det var slående i partiledardebatten i SVT den 11 maj att Göran Persson inte har en enda idé om hur vi skall få flera jobb i Sverige. Fredrik Reinfeldt redovisade alliansens gemensamma förslag, men Göran Persson hade fullt upp med att låtsas som om han inte var beroende av vänsterpartiet och miljöpartiet.
Vem vill ha Peter Eriksson som finansminister och Lars Ohly som näringsminister?
Medan regeringen satsar på åtgärder, friår och plusjobb så gör moderaterna en bred satsning på att få igång jobbtillväxten. Vår politik vilar på tre ben:
- Det ska bli billigare att anställa
- Det ska bättre löna sig att arbeta
- Det ska bli mer attraktivt att starta och driva företag
Vi moderater vill inte att så många av våra unga lämnas i ett utanförskap och vi ser problemet till skillnad från socialdemokraterna, som hävdar att ungdomsarbetslösheten inte är ett problem. Det är hög tid att visa handlingskraft och skapa en bättre fungerande arbetsmarknad och bättre villkor för våra företag.
DEBATT