DEBATT: Ungdomsavtal i arbetsrätten

Det går bra för Sverige. Ekonomin växer och jobben blir fler. Inte sedan SCB började med sina arbetskraftsundersökningar har så många varit sysselsatta som nu. Vi ser att regeringens politik fungerar. Samtidigt kunde det gå ännu bättre, många befinner sig fortfarande i utanförskap. Ungdomarna är en speciellt utsatt grupp. De bankar sina knogar blodiga för att dörren till arbetsmarknaden ska öppnas. Hittills har den varit stängd. Det vill vi förändra.
Sverige behöver växande företag och fler arbetstillfällen. För att möjliggöra detta vill centerpartiet genomföra en rad reformer av arbetsmarknaden. I veckan pressenterade Dagens Industri en intervjuundersökning av vad svenska företagare tycker om regeringens politik. Resultatet är tydligt. Företagsklimatet skulle kunna bli betydligt bättre.

Att den rigida svenska arbetsrätten sätter käppar i hjulet för utveckling och välståndsskapande är dock inte bara något som företagarna säger. Det framhålls dessutom av många framstående forskare i världen.
Arbetsrätten har betydelse för ekonomin och arbetsmarknaden. Under riksstämman som nu pågår i Kalmar kommer vi därför att ta ställning till ett antal förändringar av den svenska arbetsmarknaden. Lagen om anställningsskydd har blivit mycket problematisk för stora grupper av arbetstagare. Företagare vågar inte anställa människor utan gedigen erfarenhet. Detta har lett till att ungdomsarbetslösheten i Sverige är bland den högsta i Europa. Etableringsåldern på arbetsmarknaden är häpnadsveckande 28 år. EU-kommissionen har också pekat ut att sänkta trösklar in på arbetsmarknaden för unga kan vara skillnaden mellan att stå utanför, utan skydd och trygghet, eller att komma in och vara en del av samhällsutvecklingen.

Vi vill därför införa en möjlighet i LAS för arbetsgivare och arbetstagare under 26 år att ingå frivilliga ungdomsavtal under en tvåårsperiod. Att ha ett jobb att gå till är en förutsättning för att kunna ta steget in i vuxenlivet, att kunna försörja sig själv och skapa sig den vardag man själv vill.
Den svenska modellen bygger på kollektivavtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. I tillkomsten av dessa har parterna rätt att till olika former av stridsåtgärder. Eftersom antalet konflikter är förhållandevis få kan man få intrycket av att allt fungerar väl. Under 2005 sattes dock minst 135 svenska företag i blockad.

En blockad kan förstöra företagets möjligheter att över huvud taget bedriva näringsverksamhet. Konsekvenserna kan bli förödande och många viker sig därför redan inför hotet om strid. Det måste finnas utrymme för lokala variationer där kollektivavtal är normen men nödvändigtvis inte formen för avtal på den svenska arbetsmarknaden.
Hot om blockad leder till att många företag tvingas gå med på villkor som i längden missgynnar deras utveckling. Inom centerpartiet vill vi därför att parterna på arbetsmarknaden ska sätta upp normer för stridsåtgärder som är proportionerliga. Det är exempelvis inte rimligt att fackförbund har rätt att vidta stridsåtgärder mot företag som inte har några fackmedlemmar.
Det går bra för Sverige, men vi är inte nöjda förrän utanförskapet är brutet, förrän fler unga får jobb! (SNB)

Debatt: Ungdomsavtal i arbetsrätten