Efter bara en kort tid i Västervik slogs jag av att det saknades människor i åldern 19-30 år. Snart insåg jag att många tagit sitt pick och pack för att resa till andra delar av världen.
Jag är inte den som tycker det är fel att ge sig ut på äventyr, men önskar att de unga kommer tillbaka.
Urbanisering kommer från det latinska ordet urbs och innebär en folkförflyttning från landsbygd till stad. Urbaniseringen pågår för fullt i världen och mer än hälften av jordens befolkning bor nu i städer och så snart som 2050, väntas siffran närma sig 70 procent.
Sverige är ett av länderna där tendensen är som starkast. Hela 22 procent av befolkningen bor i Stockholms län och så mycket som 31 procent av landets ekonomiska tillväxt skapas i huvudstadsregionen, medan landsbygden dräneras på folk och kapital.
Urbaniseringstrenden påverkar hela vårt samhälle, vår livsstil och antagligen våra värderingar, men vad innebär det för Tjust och Västerviks kommun? Hur attraherar vi ungdomar och människor att stanna, återvända eller rent ut av bosätta sig här?
Charlotta Mellander vid Internationella handelshögskolan i Jönköping är en av landets främsta experter på urbanisering. Nyligen kunde man läsa om hennes forskning som visar hur kommunen förlorat en tredjedel av sina unga på bara ett decennium. Det är dyster statistik men jag tror att kommunen har goda år framför sig om våra unga får möjlighet att resa härifrån en tid.
Av egna erfarenheter ger blandningen av arbetslivserfarenhet, högre studier och kontakter en god grund för att lyckas och utvecklas i yrkeslivet. Jag lämnade själv Skellefteå för en större stad. Nu var det inte studierna utan kärleken som fick i väg mig, men i Jönköping kom jag att arbeta, studera och få ett rikt kontaktnät över hela landet, vilket varit till stor nytta i rollen som bokhandlare i en mindre stad.
Vad jag menar är att ungdomar som åker iväg, men sedan återvänder till Tjust, ger bygden ny kunskap och kreativitet – det är tillgångar som behövs i kommunen.
Vad är det då som får folk att komma tillbaka? Sådant som bra skola, sjukvård och härlig natur har givetvis sin betydelse när människor ska välja bostadsort. Den viktigaste komponenten är dock att man har något att försörja sig på.
Kommunen behöver därför fortsätta att satsa på förutsättningar för att skapa jobb och driva företag. Näringslivet bör redan på gymnasiet visa sig så att ungdomarna vet att företagen finns och vad de kan erbjuda. Men vi andra behöver också uppmuntra våra unga att upptäcka världen, lika mycket som vi visar att de är varmt välkomna tillbaka.
De kommuner som ser på urbaniseringen som en möjlighet snarare än ett problem, har ingen anledning att oroa sig för framtiden.