Utfodring av vilt med sockerbetor gör så mycket skada att den måste upphöra. Viltförvaltningsdelegationen i Kalmar län är enig om detta.
Det är väl känt att det odlas och säljs sockerbetor för att utfodra vilt. Syftet med utfodringen är att locka viltet till jaktmarken och åtelplatsen. Utfodringen är i flera fall mycket omfattande och på vissa ställen har man sett upp till 100 ton. Utfodringen innebär tyvärr många negativa effekter som inte är acceptabla. Som markägare har man möjlighet att förbjuda utfodring med sockerbetor eller annat olämpligt foder. Hittar man utfodringsplatser med stora mängder sockerbetor ska man anmäla det till polisen och kommunen.
Under 2013 inträffade det cirka 3 500 trafikolyckor med vilt i Kalmar län, varav cirka 400 var kollisioner med vildsvin. Det finns ett tydligt samband mellan viltolyckorna på väg E22 från Mönsterås och norrut och utfodringsplatserna, som i vissa fall ligger bara 200 meter från vägen. Olyckorna orsakar mänskligt lidande och kostnaderna för vård och materiella skador uppgår till mångmiljonbelopp.
Vildsvinen orsakar omfattande skador på vissa typer av marker och kostnaderna blir omfattande för de drabbade och någon ersättning för detta finns inte. Skador på betesmarker på Öland indikerar att vildsvinstammen håller på att öka och oron är stor för hur det kommer att påverka såväl natur-, kulturmiljö, lantbruk som turistnäringen på Öland.
Utfodring med sockerbetor ger också negativa effekter på älgar och på skogen. Försök som genomförts vid Sveriges Lantbruksuniversitet tyder på att proportionerna av näringsämnen i sockerbetor, potatis och flera ensilagesorter är obalanserade för älgarna, det vill säga opassande för deras våmmiljö och för deras näringsbalans. När älgarna i försöket var begränsade till en obalanserad kraftfoderdiet kompenserade de det genom att kraftigt öka sitt intag av sly. Detta resultat indikerar att stödutfodring av älgar, och kanske även annat hjortvilt, faktiskt skulle kunna leda till förvärrade betesskador i skogen.
Jakten på vildsvin har ökat under de senaste åren och det avspeglar sig i att trafikolyckor med vildsvin har minskat. Ett ökat fokus på vildsvin har dock gett effekten att jakt på rådjur, dov- och kronvilt har minskat vilket har lett till mer trafikolyckor och mer skogsskador trots att älgarna minskar i antal.
En förändring i regelverket kring avyttring av vildsvinskött skulle förmodligen stimulera till ökad avskjutning. Idag måste köttet hanteras via en viltanläggning för att kunna användas av någon annan än jägaren själv. Ett annat förslag är att åtelkameror legaliseras. Hur det blir med dessa frågor återstår att se i den nya jaktlagsutredningen.
Skadorna kan i viss mån begränsas genom anpassad förvaltning och samverkan mellan lantbrukare, markägare och jägare. Den regionala förvaltningsplanen för vildsvin i Kalmar län är en vägledning för markägare, lantbrukare, jägare och allmänhet, med råd och tips kring jakt och förvaltning av vildsvin.
Det är viktigt att viltstammarna hålls i balans, även i förhållande till varandra för ett hållbart jord- och skogsbruk som också ger förutsättningar för friska och livskraftiga viltstammar.