DEBATT: Utveckling av landsbygden

Riksdagsvalet 2006 innebar att Sverige fick en ny regering. En alliansregering som till skillnad från den gamla regeringen har som främsta mål är att få fler människor i arbete. Detta är en målsättning som gäller inte minst för den svenska landsbygden.
Det finns en risk att landsbygden med dess speciella förutsättningar ibland glöms bort när man utformar och genomför politik. Det kan gälla både statens nationella politik, regionala beslut som rör sjukvård, kollektivtrafik eller kultur eller kommunal planering av bebyggelse och skolor. Det är olyckligt, inte bara för alla dem som bor och jobbar på landsbygden, utan för hela Sverige. Det innebär ju att vi missar chansen att se landsbygden med alla dess resurser som en tillgång för hela vårt land. Därför är jag nöjd med att den nya regeringen dels har utarbetat en nationell strategi för landsbygdens utveckling, dels, till skillnad från den gamla regeringen, satt in rejäla resurser för att idéerna kan omvandlas till verklighet!

Det nya landsbygdsprogrammet omfattar ungefär 35 miljarder kronor under en sjuårsperiod. Det är pengar som betalas från EU:s budget och från den svenska statsbudgeten, det vill säga i slutändan av oss skattebetalarna. Vi måste därför kunna visa konkret att de insatser som görs bidrar till att ta tillvara landsbygdens resurser och leder till en hållbar landsbygdsutveckling.
Vad vill vi då åstadkomma med vårt nya landsbygdsprogram?
Lösningen för att få människor i arbete ser olika ut i olika delar av landet och det skiljer sig åt mellan stad och landsbygd. Gemensamt är dock att den bästa förutsättningen för varaktiga arbetstillfällen är konkurrenskraftiga och starka företag med framtidstro. Min tro är att vi bland annat med landsbygdsprogrammets hjälp ska kunna åstadkomma ett gott företagsklimat på landsbygden. Det handlar om att stimulera affärsutveckling, erbjuda möjlighet till kompetensutveckling och att stödja investeringar.

Utvecklingen av landsbygden som helhet går hand i hand med utvecklingen av dess näringsliv. En landsbygd som erbjuder väl fungerande service, infrastruktur och tekniska förutsättningar i form av telefoni, bredband och så vidare ger goda möjligheter för entreprenörer att förverkliga idéer och företag. De gröna näringarna kommer utan tvekan att ha en fortsatt central roll för landsbygdens utveckling. En förutsättning för detta är att svenska jordbrukare kan konkurrera med jordbrukare i andra länder på likvärdiga villkor.
En av de riktigt stora utmaningar som vi står inför handlar om klimatförändringarna. Även på detta område spelar de gröna näringarna och landsbygdsföretagandet en avgörande roll. Utvecklingen mot ett alltmer hållbart system för energiförsörjning är en livsnödvändighet. Energiproduktion är ett område där det finns stora möjligheter för landsbygdsföretagen att vara offensiva. I skogen och på åkrarna kan vi odla grödor som används för att värma upp hus och till att driva våra bilar. Självklart finns det på detta område massor av möjligheter för landsbygdsföretag utanför de areella näringarna att utveckla produkter och tjänster.

Det är vårt ansvar att bevara åt våra barn det vi har ärvt från tidigare generationer. Ett landskap som är resultatet av tidigare generationers hårda arbete. Vi ska komma ihåg att det är just odlingslandskapet, skogen och vattnet som gör det så attraktivt för många att bo och vistas på landsbygden. Detta är särskilt påtagligt här i sydöstra Sverige med miljontals besökare år från år. Vi vet därför att själva landskapet och miljön i sig också kan bli en grund för företagande inom områden som besöksnäring, boendeservice, hälsa och habilitering. Jag är väldigt nöjd med att företräda ett regeringsparti som ser den svenska landsbygden som en tillgång, för hela landet.

Debatt: Utveckling av landsbygden