Vad är det som händer på Hornslandet?

Västervik2012-03-26 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den som har sina vägar ut på Hornslandet utanför Västervik undrar nog vad som håller på att ske. Det "dräller" av schaktmaskiner och dylikt lite överallt. Ingen skugga på entreprenören och dennes anställda. De gör enligt min åsikt ett professionellt jobb. Men vad är det som skall bli till och håller på att ske?

Västervik kommun har beslutat att förse Hornslandet med kommunalt vatten och avlopp för mellan 4 000 och 5 000 fastigheter. Därav 404 fastigheter tillhörande Horns samfällighetsförening. När allt detta är färdigt skall det ha utförts 404 LTA-enheter och 13 stycken pumpstationer för att transportera BDT- och WC-vatten in till kommunens reningsverk ute på Lucerna.

Så här skriver två av kommunens VA-ingenjörer och ansvarige chefen för AO Avlopp: "Vid driftstopp i pumpstationen träder s.k. nödutlopp i kraft som gör att orenat avloppsvatten rinner ut i närmiljön (nödbreddning), även om det inte förväntas ske i någon stor omfattning så finns det alltid en risk. med ett LTA-system blir endast en fastighet drabbad och eventuell nödbreddning minimeras."

Det är också ett välkänt begrepp inom kommunal driftspersonal och slamtömmare över hela landet, samt hos både VA-konsulter och VA-ingenjörer inom kommunal förvaltning, att det är relativt vanligt förekommande med nödutsläpp av orenat avloppsvatten från avloppsstationer och likande vid driftstopp. Detta gäller inom kommuner i hela Sverige och får väl mera betraktas som en så kallad offentlig hemlighet och som det gäller att ligga lågt med.

Dessa 404 LTA-enheter är utspridda på varje fastighet från Hästhagenområdet till Målängsområdet och de 13 pumpstationerna i anslutning till dessa med nödavlopp direkt ut i Östersjön. Samtliga fastigheter ligger i skärgårdsområde och inom strandskyddsområde eller i dess omedelbara närhet.

Sverige ingår som medlemsstat i Helsingforskommissionen (HELCOM) och har tillsammans med de andra medlemsstaterna i HELCOM kommit överens om att allt avfall som inte får släppas ut till sjöss ska lämnas i land. Enligt Hälsingforskonventionens bilaga IV, regel 5 är det förbjudet att släppa ut obehandlat toalettavfall närmare än 12 nautiska mil från land. Detta betyder att den strandlinje som gränsar till öar och landområden mot Östersjön, utgör också gräns för utsläpp av toalettavfall i Östersjön. Större delen av Hornslandetområdet har en strandlinje med bebyggelse som gränsar mot Östersjön.

Är det detta vi som bor på Hornslandet skall begåvas med av Västerviks kommun till en kostnad av 300 000 till 400 000 kronor per fastighet?

Våra nuvarande 2-kammarbrunnar med sina så kallade bristfälliga infiltrationer är med sitt harmlösa BDT-vatten, i jämförelse med det kommunen nu håller på med att utföra, som en "spott i oceanen", för att inte tala om de slutna avloppstankarna som har nollutsläpp. Nivån på den övergödning som kan befaras med dessa nya avloppspumpstationer kommer inom en kort tid att mångfaldigas, jämfört med vad nuvarande avloppssystem kan komma i närheten av inom överskådlig tid.

Västerviks kommuns totala ekonomi hade under februari 2012 visat sig ha ett underskott för 2011 på cirka 70 miljoner kronor mot ett beräknat överskott på cirka 4 miljoner kronor. Detta underskott skall i slutänden täckas upp av skattekollektivet. Om de överklaganden som gjorts vinner gehör hos respektive myndighet så innebär detta att anslutningskostnaderna kommer att mer än halveras och kostnadstäckningsmöjligheten för kommunen minskar med cirka 45 miljoner kronor som i sin tur skall täckas upp av skattekollektivet.

Det är ett högt pris oavsett vem som drar "Svarte Petter" i slutänden - fastighetsägarna på Hornslandet eller Västerviks skattebetalare. Det ligger cirka 45-55 miljoner kronor i potten.

Så, ansvariga i Västerviks kommun, tänk efter mer än en gång och sätt stopp för detta kommunala "tabberas", som nu sker på Hornslandets fastighetsägares bekostnad eller kanske Västerviks skattekollektiv, vilket det nu blir. Det finns andra och billigare alternativ.

Läs mer om