Debatt: Vad händer nu?

I måndags började skolan. Det ligger förväntan i det. För sjuåringarna att börja skolan på riktigt. För andra att börja en klass upp. För en tredje grupp att börja gymnasiet, själva startskottet för starten in i vuxenlivet. För de före detta skolorterna Ukna och Odensvi är det mera av ett avslut. Diskussionen om skolornas vara eller inte vara tänker jag inte föra här och nu. Det har redan ventilerats. Vad som däremot har varit märkvärdigt tyst omkring är vad som händer efter att en skola har lagts ner. I Lofta vet vi det redan. Åker man till Lofta skola så blir man snart deppig. När jag jobbade inom lantbruket så var frånvaron av kor i en ladugård något som skar i själen, speciellt när man visste att: detta var slutet. Så är fallet med en skola och särskilt en skolgård också. När det inte spelas fotboll. När klätterställningarna står oanvända. När gräset börjar växa halvmeterhögt. För det vet varje husägare: När inte gräset klipps så börjar förfallet. Och det går fort. I två år har Lofta skolgård stått tom. Skylten "Till salu" har vi sett. Men hur säljer man en skola? Vilket pris ska den få? Ska man använda "Västerviksglasögon" eller tvingas man ta på sig "Landsbygdsglasögon" för att någon ska köpa den? I dagsläget är det aktuellt med ett behandlingshem på Lofta skola. Kommer det att bli något? Det vet vi inte. Men en sak vet vi med bestämdhet. Förfallet fortsätter. Tiden läker inga sår. Det är populärt när man frågar politiker om hur det blir att man får till svar: Det är ett tjänstemannaärende. Vipps! , så förpassar man ansvaret för hur det ser ut till en tjänsteman eller en VD. I sämsta fall så skickar VD:n tillbaka ansvaret till politikerna. Och medborgaren går därifrån och ser dum ut. Att man ger upp då är ganska naturligt. Men, nu kommer vi till det väsentliga: Lofta skolgård och skola är inte enbart ett tjänstemannaärende. Kanske är det inte heller ett enbart politiskt ärende. Vad jag ändå vill ha svar på är: Kan vi förvänta oss samma misskötsel av Ukna och Odensvi skola som har skett av Lofta? Förstörelse av materiel inte att förglömma. Det känns nästan så att ju närmare man kommer Västervik och den uthyrningsprocent man kan skryta med där, ju mer blundar man för de hus som finns outhyrda på landsbygden. Jag kräver nu ett svar utan undanglidande eller förnekande av ansvar utan jag vill ha ett ärligt svar av ansvarig VD på Bostadsbolaget liksom av de som är politiskt ansvariga. För i efterhand så kan man konstatera att bättre än rådande läge så kunde man ha arrenderat ut marken till någon bonde i närheten, då hade man åtminstone kunnat skörda hö på Lofta skolgård och dessutom fått lite arrende som intäkt.