Förutom att höja skatten?
Västervik tillhör inte landets ekonomiska kärnregioner. Vi ligger lite perifert. Det finns en bred enighet i kommunen om att vi vill förbättra vår position. Vi vill växa, vi vill bli fler.
För en sådan förändring krävs att vi alla drar åt samma håll, medborgare, kommun, företag. Det är därför vision 2025 som Yngve Råberg raljerar över behövs. Som skulpturen "Genombrottet" vid Spötorget av Henry Gustafssons så oerhört väl illustrerar kan väldiga krafter frigöras när vi alla samlas kring något gemensamt.
Råberg återkommer ännu en gång till sina gamla favoriter vad gäller upplevda problem. Att kommunen aktivt försökte få hit Holiday Club samt att det förkommer attraktivt bostadsbyggande. Jag kan bara för, gissningsvis fjärde gången, återupprepa mina svar. Holiday Clubs potential att utveckla kommunen var sådan att den tid och pengar kommun lagt på projektet är väl använda.
Attraktivt bostadsbyggande stör, det är fel och orättvist att människor själva formar sitt boende. Underförstått är hans ideal en stark offentlig hand som reglerar bostadsmarknaden. Sverige prövade 1960-70 hans modell. Resultat? Stora och oattraktiva bostadsområden. I vår kommun har vi hus i Överum som stått tomma i decennier och i Gamleby revs 40 år gamla hus för att få balans. Västerviks Bostads AB fick "räddas" av ett kommunalt kapitaltillskott vilket förövrigt just skett i vår grannkommun. Nog är det bättre att det växer upp attraktiva områden utan kostnad för det offentliga. Attraktivt boende är och förblir en viktig del i att utveckla Tjustbygden.
Ungdomsarbetslösheten är i dag på samma nivå som i början av 2000-talet, alltså innan Elektrolux lade ner verksamheten i Västervik. Nivån är för hög, men som Råberg gör, beskylla Elektrolux för det är fel. Frågan om ungdomsarbetslösheten är prioriterad och i dag är andelen arbetslösa ungdomar i studier och praktik mer än dubbelt så hög jämfört med för 10 år sedan. Det borde hjälpa dessa och oss vid en sannolikt kommande arbetskraftbrist, och då inte minst inom det offentliga.
Utmärkt att Yngve Råberg ömmar för pensionsskulden. Den var 622 miljoner kronor när vi tillrädde 2003, nu är den 866. Då avsatte vi 1 miljon kronor per år, i dag 8 och nu är totalt (ack) avsatt 66 miljoner kronor. Praxis att inte fondera skulden inleddes när Socialdemokraterna hade makten. För att fondera behöver vi överskott. Har vi nu Yngve Råbergs stöd för åtgärder som skapar de överskott som behövs?