Vädrets och EU:s nycker
Landsbygdsprogram. Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist - kan hon rädda landsbygden undan vädrets nycker och EU:s tokerier? Foto: Maja Suslin/SCANPIX
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Kanske blir det bra, med satsningen av skattemedel direkt och via Bryssel. Många svenska bönder och grönsaksodlare har dock ett mera näraliggande problem: vädret, och de problem EU:s regler innebär för förmågan att bemästra dess nycker.
Enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, kan torkan hittills i sommar halvera årets spannmålsskörd. Många potatisodlare ser dystert på situationen. Också utbudet av svenskodlade rotfrukter och grönsaker kan minska.
För mjölkbönder och köttdjursuppfödare innebär torkan att det blir brist på bete. Många bönder tvingas därför stödutfodra sina djur med foder som var tänkt att användas först under vintern.
Jordbruksverket har, efter uppvaktning från LRF, gett tillstånd till bönderna att använda sådan mark som ligger i träda för att djuren ska kunna äta från naturens matbord. Men det gäller inte alla län och inte all mark. Det är nu upp till EU-kommissionen att ge sin syn på huruvida Sveriges bönder ska få använda andra delar av sin mark för att klara fodertillgången eller inte.
Redan detta borde vara nog för att dra igång en ny debatt om tokerierna i EU: s jordbrukspolitik. I veckan har Ann-Christin Nykvist uppmärksammat att EU:s överproduktion innebär att även kvalitetsvin omvandlas till etanol på skattebetalarnas bekostnad.
Man kan fråga sig vad det kostar bönderna att det krävs beslut av Bryssel för att de ska få använda sina mark för bete nu eller för att kunna säkra vinterfodret. Men egentligen spelar det ingen roll. Ett beslut kan dröja upp till en månad.
Medan gräset växer dör kon
Försynen och människan i kombination har gett Sverige en utsträckning som innebär att det alltid finns mer än ett väder. Här på gränsen mellan Atlanten och den eurasiatiska landmassan vet man aldrig säkert hur det blir. Men vi vet att oavsett hur det blir framöver har alltså torkan hittills redan fått menliga återverkningar.
Varning för "extrem brandfara" har varit ett stående inslag i SMHI: s rapporter om södra och östra Götaland. .
Det har varit ovanligt varmt också i stora delar av Väst- och Centraleuropa. För att lugna dem som fruktar en klimatkatastrof så fort det blir lite svettigt bör påpekas att "ryssvärmen" denna sommar inte varit vad den brukar vara. Moskoviterna har hittills inte haft svårt att hålla huvudet kallt.
Den moderna människan är mindre beroende av väder och vind än förfäderna. Vi har en förmåga att överbrygga växlingar. Livet hänger inte längre på fördelningen av värme, köld och nederbörd. För en del är extremt väder bara välkommet. Ett av de större företagen i branschen hemelektronik med mera meddelar således att försäljningen av fläktar har niodubblats sedan i juni.
Från Vattenfall kommer inte lika glada rapporter. Eftersom hälften av all el i Sverige härrör från vattenkraft riskerar den bristande vattentillgången att avspeglas i ett höjt elpris senare i år.
Men värst är det för lantbrukare i sydöstra Sverige.