Vindkraft är ett politiskt känsligt ämne. Många partier runt om i Europa har tagit ställning för en kraftig utbyggnad av vindkraft. Stora subventionsprogram har genomförts som har garanterat utbyggnaden, så också i Sverige. Samtidigt bubblar det i opinionen, både inom och utanför partierna. Lokala opinioner växer sig starkare samtidigt som ekonomin för vindkraften blir svagare. Många politiska aktörer riskerar att förlora på om planerna plötsligt skulle bli opinionsmässiga bördor som drabbar de partier som förknippas med frågan.
Nu senast är det i Storbritannien som vindkraftsutbyggnaden har blivit politik på högsta nivå, sedan den nytillträdda energiministern John Hayes i en intervju med Daily Mail har sagt att “det räcker nu" och menat att alltför lite hänsyn har tagits till lokala samhällen som ska leva nära verken. I intervjun (Daily Mail 30/10) säger Hayes att han har efterlyst studier som visar både vad vindkraften kostar och vad det ger för effekt på landskapen i Storbritannien.
Premiärminister David Cameron kommenterade uttalandet med att det behövs en debatt om vindkraft. Han öppnade också för spekulationer om inte Storbritannien kommer att stoppa utbyggnaden av mer landbaserad vindkraft. Han indikerade nämligen att antalet vindkraftverk kan komma att omprövas när Storbritannien når EU:s mål om att ha 15 procent förnyelsebar energi.
I Sverige är det uppsatta målet om förnyelsebar energi mycket högre - 50 procent till 2020. Att vi har så radikalt annorlunda siffror beror på vår vattenkraft. Idag är målet om 50 procent nära nog uppnått. Sverige är bäst i klassen i hela Europa, bland de bästa i världen.
Samtidigt har vi en separat planeringsram om 30 terawatt -timmar vindkraft, många gånger mer än idag installerade verk. Därför väcks frågan hur länge vi ska fortsätta med subventionspolitiken. Utbyggnaden av vindkraft är inte gratis. Idag finns inga beräkningar på vad den i sin helhet kostar, men notan betalas över elräkningen av alla svenska hushåll. Samtidigt kommer rapporter om hur detta kan drabba skattebetalarna dubbelt: I Karlstad och Hammarö kommun har kommunen investerat i egna verk och skattebetalarna kommer sannolikt att behöva betala en nota på 90 miljoner kronor för att täcka förlusterna i bolaget Vindpark Vänern AB.
Med tanke på att det förnyelsebara målet nära nog är uppnått - och att svensk elproduktion är koldioxidfri - vore det önskvärt att en borgerlig regering initierar en sådan beräkning och välkomnar en bredare diskussion. Varje nytt vindkraftverk har en alternativkostnad, både i termer av att sänka koldioxidhalterna eller att öka det ekonomiska utrymmet för hushållen.