Sverige har bland de starkaste offentliga finanserna i EU. Tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik har Sverige visat motståndskraft under krisen. För att kunna skydda jobben och värna Sveriges konkurrenskraft i tider av fallande efterfrågan och tilltagande internationell konkurrens har regeringen i budgeten presenterat kraftfulla investeringar i infrastruktur, forskning och företagsklimat. Dessa satsningar bygger Sverige starkare för framtiden, med bibehållna säkerhetsmarginaler i ekonomin. I ett läge där de flesta europeiska länder har stora ekonomiska bekymmer och står inför åtstramningar och neddragningar, kan vi, tack vare en trovärdig finanspolitik, genomföra både kraftfulla stimulanser och viktiga jobbinvesteringar.
EU-kommissionen bedömer att Sveriges offentliga finanser är såväl de starkaste som de mest långsiktigt hållbara i hela EU. Det borde Håkan Juholt (S) vara stolt över.
Socialdemokraterna har, sedan Stefan Löfven efterträdde Håkan Juholt, försökt framställa sig som näringslivsvänliga. Det är därför anmärkningsvärt att de samtidigt avvisar förslag för fler jobb, ökade investeringar och bättre företagsklimat. Bortom Löfvens retorik tycks skymta en socialdemokratisk budget som vi vant oss vid att se dem - med kraftiga skattehöjningar på arbete kombinerat med en omfattande utbyggnad av bidrags- och transfereringssystemen.
Men det mest anmärkningsvärda är inte att Socialdemokraterna, som påstår sig vara näringslivsvänliga, i själva verket för en rent jobbfientlig politik. Allra mest anmärkningsvärt, och dessutom skadligt för ekonomin och jobben, är att S, när regeringen lägger en budget som investerar för jobben, i stället förespråkar åtstramningar mitt i en lågkonjunktur.
Tack vare den ansvarsfulla finanspolitik Alliansen driver, och tack vare flera tidigare socialdemokratiska regeringars ansvarsfulla agerande, står Sverige i dag på solid grund. Men nu måste frågan ställas hur dagens socialdemokrater egentligen ser på ansvarsfrågan.
Socialdemokraternas mantra under de första krisåren var "för lite och för sent". Det fanns inte en utgift som inte borde ha varit större eller redan genomförd. Med den politiken hade Sverige hamnat i samma skuldträsk som många andra länder i Europa. När vi nu, till skillnad från så många länder i vår omgivning, har trovärdighet och ordning i statsfinanserna vill Socialdemokraterna inte använda Sveriges starka position utan försöker istället vinna politiska poänger genom att förespråka åtstramningar. Sällan har ett politiskt alternativ gått så i otakt med tiden.
Det finanspolitiska ramverket är fundamentalt för svensk ekonomisk politik. I dåliga tider ska det finnas utrymme att i viss mån stimulera ekonomin medan det i goda tider ska samlas i ladorna. Socialdemokraterna tycks tolka detta som att när Europa nu går in på sitt sjätte krisår, så ska Sverige, som har bland de starkaste offentliga finanserna, göra kraftiga åtstramningar i ekonomin.
Menar verkligen Håkan Juholt (S) att Europas starkaste ekonomi behöver åtstramningar just nu, när Sverige är i lågkonjunktur? Hur skapar vi tillväxt och jobb om vi inte satsar när vi har råd?