När kommuner köper in livsmedel har man två rätt likvärdiga miljökoncept att välja mellan; dels "ekologiskt" producerat, dels miljövänligt närproducerat i Sverige. Importerad mat kommer långt efter.
Riksdagen har inget mål för livsmedelsproduktionen i det vanliga miljövänliga svenska jordbruket, som på några decennier minskat med en tredjedel. Importmaten står snart för hälften av vår konsumtion, högst i Europa.
I stället har riksdagen målet att det ekologiska jordbruket ska omfatta 20 procent av åkrarna och att den offentliga matupphandlingen ska vara 25 procent ekologisk. Befintliga mål är höga och kan riskera prispressande överskott som drabbar dagens ekoproducenter.
En färsk rapport från Agrifood visar att kommunernas ekomatsupphandling främst handlar om mjölk, kaffe och bananer till ett merpris på cirka 30 procent. Skulle man köpa in även kött, potatis och ris och övriga livsmedel ekologiskt skulle merkostnaden bli över 60 procent.
Den offentliga matkonsumtionen uppgår till nära 8 miljarder kronor. Skulle målet 25 procent eko uppnås blir merkostnaden runt 600 miljoner kronor. Därtill tillkommer minst lika mycket i olika stöd via statsbudgeten.
Många kommuner stoltserar med höga ekomatsmål, men nämner sällan att de dominerande matinköpen oftast handlar om importerad mat.
Jag anser att riksdagen och kommunerna börjar i fel ända.
Stat och kommuner bör först ställa kravet att maten är producerad under stränga miljö- och djurskyddsregler. Merkostnaden för en sådan policy torde kunna uppgå till cirka 10 procent relativt lågprisimporten. Därefter kan man uppställa mål för önskad andel ekomat.
Sverige ligger redan i världstäten för andelen ekologisk matproduktion, cirka 5 procent av totalen. Jag anser att nuvarande mål redan är högt satta, och att viktigast nu är att stat och kommuner ställer upp målsättningar för produktion och inköp av livsmedel med höga miljökrav och gott djurskydd. Detta jordbruk står i Sverige för 95 procent av produktionen. Socialdemokraterna kräver nu att ekoproduktionen med ökade stöd ska fördubblas. Det innebär en kraftig produktionsminskning och att maten fördyras med 30-60 procent. Livsmedelsindustrin som minskat med en tredjedel kommer att få skäras ner ytterligare, eftersom den billigare importmatens segertåg kommer att fortsätta. Varför vill S övertrumfa Miljöpartiet i flumradikal politik? Hur kan miljö, djurskydd och sysselsättning gagnas av att jordbruk och livsmedelsindustri i Sverige flyttar ut?