Vi har nyligen i Kalmar län genomfört den så kallade seniorveckan eller äldreveckan. För oss som arbetar året om med frågor för att förbättra äldres livssituation är det naturligtvis positivt.
Utgångspunkten för oss kristdemokrater är att varje människa är unik från fostret i mammans mage till den dag vi tar farväl av livet. Utifrån detta synsätt vill vi formulera vår politik och fatta våra beslut.
Alla har vi många och olika önskningar. Undantaget är när vi drabbas av sjukdom eller andra svåra situationer i livet då har vi enbart ett önskemål att bli frisk eller åtminstone få tröst och lindring. Därför anser vi att en av de allra mest prioriterade områdena är vård och omsorg oavsett i vilken ålder vi befinner oss i. Eftersom behoven av sjukvård och omsorg är störst under de sista åren i livet är naturligtvis dessa satsningar grundläggande inte minst med tanke på att vi lyckligtvis lever allt längre. Till vård och omsorgssektorn har kristdemokraterna och alliansregeringen under de senaste åren satsat åtskilliga miljarder via vår socialminister Göran Hägglund och vår barn- och äldreminister Maria Larsson. Det är vi stolta över!
Vi är dock inte lika stolta över hur Sverige ser på äldre personer. Även om vi inte vill erkänna det har vi en åldersdiskriminering som är främmande i andra länder. Nyligen fick Jan Eliasson (71 år) frågan om att vara vice Generalsekreterare i FN. Ingen hade, förutom en och annan svensk opinionsbildare, ens en tanke på att hans ålder skulle vara hinder för ett av världens viktigaste uppdrag!
I Sverige har man inte automatsikt rätt att ha kvar en ordinarie tjänst när man fyllt 67 år! För att detta ska kunna ske krävs särskilda procedurer! När någon (läs statsministern) andas om att man kanske ska kunna få möjlighet att arbeta till 75 år då utbryter en orkan på vissa vänsterspalter! Vad är det för människosyn! Att en viss ålder ska vara avgörande för kunnande och professionalitet.
Vi anser att var och en i större utsträckning så länge man kan ska få bestämma över sitt liv. Det gäller exempelvis möjlighet att fortsätta arbeta, att välja läkare, äldreomsorg och vilka sysslor man vill ha hjälp med samt var man vill bo och med vem. Vi anser att det är fullständigt oacceptabelt att personer som levt, oftast lång tid, tillsammans ska behöva dela på sig för att den ena behöver mer omsorg än den andra. För några dagar sedan kom besked om att hela regeringen nu ställer sig bakom parboendegaranti vilket är oerhört glädjande!
Ofta beskrivs äldre som en belastning i samhället. Det vill vi ändra på. Äldre en stor tillgång som representerar en mångårig livserfarenhet som borde komma samhället ännu mer till del. Kontakten med denna erfarenhet är ett helt avgörande villkor för ett vitalt och växande samhälle. Personer med rik yrkes- och livserfarenhet borde vara de mest perfekta mentorerna för exempelvis personal inom skola och vård och omsorg. Tänk vilken trygghet det kunde bli för en nyutexaminerad sjuksköterska eller lärare att ha en välrutinerad kollega vid sin sida och vilket fantastiskt avslut för en person som arbetat ett helt yrkesliv!