Den 19 november är det Världstoalettdagen. FNs syfte med dagen är att lyfta sanitetskrisen i världen och det faktum att över en miljard människor lever utan toalett. I rikare länder handlar bruket av toaletter idag inte bara om hälsa utan också om hållbarhet. I Sverige är användningen av avloppsslammet som gödselmedel en debatterad fråga och det är hög tid för politikerna att komma vidare så att innehållet i toaletterna kan ge ett fungerande kretslopp och bidra till ett hållbart samhälle.
Varje år transporteras stora mängder växtnäring via spannmål, potatis, grönsaker, kött och mjölk från landet till tätorterna. För att jordbruket ska vara långsiktigt hållbart måste den bortförda växtnäringen ersättas, exempelvis med organiskt avfall som rester från livsmedelsindustrier, matavfall från butiker, restauranger och hushåll. Men inte minst handlar det om att ta till vara urin och avföring från toaletterna.
Om nio miljarder människor 2050 ska kunna leva på jordklotets resurser måste kretsloppen av växtnäringsämnen i livsmedelssystemet slutas på ett hållbart sätt – utan att det påverkar människor eller miljö negativt. Det är hög tid att göra de politiska avvägningar som krävs för att få ett riktigt kretslopp mellan bord och jord. Redan idag finns goda exempel på anläggningar där toalettvatten omvandlas till värdefull växtnäring, exempelvis i Södertälje. Men ska Sverige kunna återföra stora mängder växtnäring till åkrarna måste vi skapa fler hållbara avloppslösningar – så väl i tätort som runtom i landet.
Vi behöver avloppsystem som sorterar flödet från våra toaletter och andra källor. Att sortera glas, plast och matavfall blir alltmer en självklarhet för de flesta av oss. Att källsortera avloppssystemen borde vara lika givet om återvinning ska vara möjligt. Genom att införa krav på att dra dubbla rör i hus vid nybyggnation och renovering läggs en grund för att skapa storskaliga kretsloppssystem. Faktum är att det vi spolar ned i toaletten innehåller mer än hälften av växtnäringen från livsmedelskedjan.
LRF verkar för ett ökat kretslopp av växtnäring, hushållning med jordens resurser och en förbättrad miljö i det långsiktigt hållbara samhället. Ska resurserna i avloppet kunna tas tillvara och risker för spridning av farliga ämnen minimeras måste vi börja leva mer kretsloppsanpassat. Vi har tagit ställning att vara aktiva och pådrivande i denna komplexa fråga som kräver både tid och pengar. Därför är det så viktigt att det här arbetet påbörjas nu.