Värmande rubriker för Västervik
Gratulerar! Gårdagens nyhetsflöde gav värmande rubriker för Västervik. Av landets 190 kommuner platsar Västervik bland de fyra högst rankade vad gäller bästa äldreomsorgen. Gratulerar!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Totalt har 13 olika parametrar ingått i utvärderingen. Det handlar om fallskador, boendestandard, läkemedelsanvändning, hur ofta psykofarmaka skrivits ut, oplanerade inläggningar på sjukhus, personalomsättning och vilka resurser som sätts in, bland annat.
Under lunchekot på måndagen kablades ut att Västervik låg i topp i landet. 90-årige K-G Kalerud på Rosavilla serviceboende förklarade för hela svenska folket att han hade det så bra som han bara kunde önska sig. Personalen var hjälpsam och förstående, man lyssnade på önskemål och kunde tillsammans lösa frågorna.
En värdefull och okonstlad marknadsföring. Kommunalrådet borde skicka en blomma!
En slutsats i rapporten är att kommuner med mindre än 50 000 invånare står sig bäst. Och, vilket nog många kan tycka märkligt, att de högsta kostnaderna inte garanterar bättre utfall. Tvärtom tycks det vara den mänskliga faktorn, organisationen och ledarskapet som spelar största rollen. Särskilt viktigt är naturligtvis att personalen ständigt kompetensutvecklar sig - och stannar på jobben. I det avseendet har storkommunerna stora problem. Men det kan även vara minusposter i mindre kommuner.
Tidningens intervjuer med ledare, personal och vårdtagare visar på en styrka hos Västervik i detta avseende. Löftet att ännu mera kraft skall läggas på äldrevården utanför centralorten är lika lovande som nödvändigt.
Håkan Sörman, VD på Sveriges Kommuner och Landsting, noterar särskilt att det inte finns något tydligt samband mellan gott om resurser och en hög omsorgskvalitet. "Snarare är det faktiskt tvärtom. De som ligger högt upp på listan har ofta jämförelsevis mindre resurser än riksgenomsnittet. Det ska man ta sig en ordentligt funderare på eftersom Socialstyrelsen ofta gör bedömningar och tittar på hur mycket pengar man stoppar in i verksamheten utan att sedan ta reda på vad man får ut", säger Sörman till SvD.
Detta konstaterande är det verkligen viktigt att ta fasta på. Vi har ju redan sett att i den första jämförelsen har personalens engagemang, organisationen och samspelet med landstinget burit bästa frukten. Bra jobbat!