Västervik  - en säker och trygg kommun?

Västervik2012-03-19 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vad arbetar en brandman med? Är det bränder för hela slanten? Eller måhända ta ner katter från träd mellan innebandymatcherna och kalenderfotograferingen? Vi vet att bilden av oss som kortspelande manliga muskelberg finns, och vi har med handen på hjärtat inte varit speciellt måna om att uppdatera den till 2000-talet och den egentliga verksamhet vi bedriver. Vi åker fortfarande på larm (troligtvis fortsätter tyvärr människor att drabbas av olyckor ett tag till), för oss är det är en självklarhet att Västerviks befolkning, de som valt turista eller av annan anledning valt att besöka kustpärlan ska erbjudas kompetent hjälp snabbast möjligt. Sedan 2004, då en ny lagstiftning trädde i kraft (lagen om skydd mot olyckor, LSO) har räddningstjänsten på många sätt bytt fokus, och 2005 anställdes de första brandmännen med 2-årig eftergymnasial utbildning i skydd mot olyckor (SMO), med fokus på det förebyggande brandskyddet - det är trots allt mer samhällsekonomiskt att olyckorna inte sker (Samhällets kostnader för olyckor 2010 var 64 miljarder kronor).

Övergripande kan man säga att vi ska ha förmågan att erbjuda samtliga kommuninvånare "likvärdigt skydd mot olyckor", vilket eventuellt kan kännas subtilt och komplext (det gör det även för oss räddningstjänstanställda). Vad som anses vara likvärdigt skydd mot olyckor för oss bosatta i Västervik, är något förenklat den lokala politiken som i samtal med sakkunniga på Räddningstjänsten Västervik tolkar och skapar resurser för att klara. Övergripande handlar detta om att vi ska ha förmågan att nå majoritet av de boende inom kommunen inom en viss tid samt att effektivt arbeta förebyggande.

Vi ska finnas tillgängliga att på 90 sekunder "rycka ut" dygnet runt året om, då olyckor inte tar hänsyn till tiden på dygnet (även om statistiken är tydlig med att flest dödsbränder sker nattetid) samt att effektivitet sparar pengar: exempelvis är räddat värde/samhällskostnad vid 5 minuters snabbare insats för brand i byggnad: 137 800 kronor och drunkning 267 900 kronor (i genomsnitt räddar räddningstjänsten 32 100 vid varje räddningsinsats om de kommer fram 5 minuter snabbare) Källa: MSB statistik och analys. 2004.

Olyckorna, lidandet och kostnadsbelastningen för Västerviks kommun minskar inte utan anledning. Det kräver kompetens, engagemang och innovativ heltidsarbetande räddningstjänstpersonal som finns tillgängliga och väl exponerade i samhället. Vi arbetar för ett säker och tryggt Västervik, för det måste vi ha rätt mängd resurser och kompetens. Sparkraven är inte förankrade i relevans till vårt uppdrag för Västerviks kommuninvånare, utan enbart synade till 3 procent. (den ungefärliga tid vi sitter i brandbilen på väg till och från larm).

Nu är den ekonomiska situationen som den är, vi förstår allvaret och har redan sagt upp fyra medarbetare. Kommunen kommer förhoppningsvis lösa krissituationen inom kommande år, men i förlängningen kommer dessa tillfälliga och akuta besparingar bli dyra för Västerviks kommun, då vårt samhälle blir mer och mer komplext och kräver därför motsvarande kompetens och resurser av oss. Räddningstjänsten Västervik är en resurs som ska rädda liv, egendom och miljö samt medverka till en attraktiv och säker och trygg kommun - vilket blir lidande utan tillräckligt med personal.

Debatt
Detta är den första debattartikeln av två om Råddningstjänsten i Västervik av Erik Flink och Jacob Sundell. Den andra publiceras i morgondagens tidning.
Läs mer om