Debatt: Västervik missgynnas av rödgrön passivitet

Tillgången till palliativ vård - vård i livets slutskede - är ett långvarigt sorgebarn i landstinget i Kalmar län. En revisionsrapport från 2005 pekade på ett flertal brister. Resurserna var ojämnt fördelade, då norra Kalmar län hade sämre tilldelning än södra länet. Det fanns otydligheter i ansvar och rollfördelning och den samordnade vårdplaneringen mellan kommuner/landsting och även inom landstinget behövde förbättras.

Folkpartiet liberalerna och övriga allianspartier har vid flera tillfällen pekat på att brister alltjämt förekommer. I synnerhet den ojämna resursfördelningen har varit föremål för flera interpellationer, artiklar och debatter i både media och på våra möten.

Den rödgröna majoriteten har gång på gång avfärdat kritiken.

Revisorerna i landstinget gjorde nyligen en uppföljning för att undersöka om de brister som påpekades 2005 åtgärdats. Svaret blev dessvärre i mångt och mycket ett nej.

Resursfördelningen för palliativa vårdplatser är fortfarande ojämlik mellan norra och södra länet. Revisorerna skriver att "inläggningstrygghet för patienter i norra länsdelarna har ännu inte fått en ändamålsenlig lösning".

På Västerviks sjukhus pågår en diskussion om samlade palliativa vårdplatser, men den har enligt uppföljningen "stannat på grund av att klinikerna har olika uppfattning om hur detta ska lösas".

Den rödgröna landstingsmajoriteten har alltså inte fattat beslut om tydliga direktiv och riktlinjer som verksamheten kan rätta sig efter. Vänstermajoritetens ointresse har inneburit att den palliativa vården inte styrts upp på ett länsövergripande plan, något som också kritiseras i uppföljningen.

Effekterna av denna politiska passivitet har särskilt drabbat verksamheten i Västervik.

Vi vill dock också påpeka att uppföljningen, precis som utredningen från 2005, visar att det finns omfattande kompetens och engagemang kring palliativ vård i Landstinget i Kalmar län. Vårdpersonalen prioriterar vården i livets slutskede högt, och det finns intresse för att utveckla verksamheten. Det är den politiska styrningen som fallerar.

När personal har intresse och vilja att förbättra verksamheten finns alla möjligheter för politiker att visa handlingskraft och stötta de positiva initiativen som utvecklar hälso- och sjukvården till det bättre. Det finns både kunskap och engagemang kring palliativ vård i landstinget. Att bristerna trots detta kvarstår är därför inget annat än ett politiskt misslyckande - en följd av socialdemokraternas, miljöpartiets och vänsterpartiets passivitet.

Bristen på initiativ skapar frustration hos engagerade medarbetare och fördröjer utvecklingen mot en bättre vård för människor i livets slutskede. De stora förlorarna på denna rödgröna likgiltighet är patienterna. Folkpartiet anser att detta är ett svek mot en mycket utsatt grupp människor.

Vi baserar våra politiska ställningstaganden utifrån ett tydligt patientfokus. Därför kommer vi fortsätta att driva på utvecklingen för en jämlik och förbättrad palliativ vård i hela Kalmar län.