Jag tror av hela mitt hjärta att vi tillsammans kan skapa landets bästa skola i Västerviks kommun.
Med vi menar jag vi föräldrar, kommunbor, lärare, rektorer och framförallt vi elever. Jag har inte hört någon komma med en enda logisk förklaring som säger att detta inte skulle vara möjligt.
Däremot kan jag höra invändningen:
Västervik ligger lågt vad gäller elevernas måluppfyllelse jämfört med riket i stort. Hur ska vi ändra på det?
Jag vill börja med några konstateranden:
Lärar- och rektorslönerna är för låga i Västervik - de måste höjas. Vi kan inte skapa landets bästa skola med landets sämsta lärarlöner.
Lärarnas status måste höjas och vi måste öka antalet behöriga/ämnesbehöriga lärare. Det finns ett bevisat samband mellan antalet behöriga lärare och elevernas resultat - det är en viktig prioritering för oss politiker att se till att det blir så.
Huvudansvaret för skolorganisationens resultat bär rektorerna. Då måste vi politiker skapa förutsättning för dem att utveckla sitt ledarskap, samtidigt som vi ställer relevanta och tydliga krav på resultat.
För att komma framåt måste också föräldrarna vara med på tåget. Vi föräldrar har ett stort ansvar för våra barns skolgång. Den tid vi ger våra barn i form av stöd till deras studier ger direkt resultat. Vi spelar i samma lag som läraren, med eleven.
Vi ska vara kritiska. MEN - vi ska ta diskussionen med skolan, inte om skolan, inför våra barn. Vår attityd till skolan påverkar nämligen deras sätt att se på sin utbildning och sina studier.
Nolltolerans mot misslyckande.
Vi ska arbeta med nolltolerans mot misslyckanden i skolan. Varje barn som inte lyckas nå sitt mål och utvecklar ett stukat självförtroende i skolan är ett misslyckande för oss alla. Det kan vi inte acceptera.
Vi måste därför skapa en skola med nolltolerans emot misslyckanden den kommande mandatperioden. Nolltolerans är ett framgångsverktyg som används inom många områden.
I industrin har man långe arbetat efter 0-fel; i Toyotamodellen och inom brottsbekämpning finns flera lyckade exempel. Även Trafikverket arbetar med liknande metoder för att få ner olycksstatistiken - med stor framgång. Vi kan och får inte se misslyckanden som en naturlig del i statistiken, "hitta" förklaringar och sedan skylla på faktorer som vi inte kan påverka.
Hur ska vi skapa Sveriges bästa skola?
I varje prioritering av beslut i barn- och utbildningsnämnden och organisationen i övrigt ska vi nu ställa oss frågan: På vilket sätt leder detta till en bättre måluppfyllelse för våra elever? Vi ska fokusera på och prioritera måluppfyllelse för våra barn och elever. Det blir vårt övergripande viktigaste mål för hela skolan.
Jag har arbetat med att utveckla effektiva utbildningar och framgångsrikt ledarskap ända sedan 1994, både i gymnasieskolan och i det privata utbildningsväsendet och jag brinner för att arbeta med dessa frågor i Västerviks skola som ny ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Det finns mycket kunskap och inspiration att hämta i till exempel industrin och den privata sektorn, inte minst när det gäller ledarskap, måluppfyllelse och effektivitet. Vi står inför en ny skolreform som ska ge lärare, elever och föräldrar samma bild över var eleverna står i olika ämnen i förhållande till betygssystemet. Det är viktigt för att kunna sätta in rätt insatser för eleven - i tid. Den nya betygsskalan med steg från A-F är en stor förbättring. Med ett betygssystem som innehåller värderingar som "Godkänt" kan man förstå att många elever nöjer sig med det och inte höjer sin ambitionsnivå
Ingen sluten värld.
Jag vill koppla ihop skolan med arbetslivet/näringslivet i betydligt större omfattning. Skolan är ingen sluten och egen värld utan måste leva i samspel med världen utanför.
Ofta har jag upplevt en vallgrav mellan arbetsliv och skola vilket hämmar utvecklingen för våra barn och ungdomar. Den måste bort och varaktiga, starka samarbeten med arbetslivet måste arbetas fram. Det utvecklar lärarnas kunskaper och ger eleverna en bild av de krav som finns i arbetslivet.
Västerviks positiva utveckling måste i högre grad även innefatta skolorna. Vår ambitionsnivå ska vara att skapa en skola där alla elever ska känna sig trygga och få utrymme att lyckas utifrån egna förutsättningar.
En skola där lärarna känner stolthet över sitt yrkesval och rektorerna fungerar som goda ledare och är eftertraktade som ledare av näringslivet i övrigt.
En skola där föräldrarna fungerar som medspelare och kravställare på skolan.
Det är i skolan jobblinjen börjar!