Vem tar ansvar för skolan?

Decentralisering. Sofia Larsen i centerpartiet förespråkar ytterligare decentralisering av skolan. Foto: Pontus Lundahl/Scanpix

Decentralisering. Sofia Larsen i centerpartiet förespråkar ytterligare decentralisering av skolan. Foto: Pontus Lundahl/Scanpix

Foto:

Västervik2007-08-31 00:25
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I dagarna pågår centerpartiets riksstämma i Kalmar och nästa vecka har folkpartiet landsmöte i Västerås. Båda regeringspartierna har ambitionen att fatta beslut om utformningen av den framtida skolpolitiken. Men de båda partierna balanserar på var sin ytterkant just i skolpolitiken - i synnerhet gäller det frågan om vem som ska styra över den svenska skolan. I stiltjen mitt emellan dessa politiska ytterligheter pågår skolans vardag, i väntan på besked och ansvarstagande.
Till centerstämman har partistyrelsen författat ett skolpolitiskt dokument som förespråkar ytterligare decentralisering av skolan. I centerns partistyrelse sitter Sofia Larsen tillika ordförande i riksdagens utbildningsutskott. För bara några veckor sedan kom ett uttalande från skolminister Jan Björklund, folkpartiets blivande partiledare, om att skolan bör förstatligas. Det är två tunga aktörer som representerar respektive parti i denna för den svenska skolan, grundläggande intressekonflikt. Frågan är vem som väger tyngst?

Regleringen av huvudmannaskapet är en ödesfråga för den svenska skolan. Av alla OECD-länder är Sverige det land som har decentraliserat skolan mest. Det finns också tecken på att den svenska skolan håller på att bli en experimentverkstad där vissa kommunpolitiker söker lösningar för att slippa ta det fulla ansvaret för skolan.
En likvärdig skola måste ta sin utgångspunkt i att det offentliga, det vill säga staten, inte får frånhända sig ansvaret för skolan. Det är staten som tar ansvar för att alla elever, oavsett bakgrund och geografisk hemvist, erbjuds lika möjligheter till skolgång. Lärarnas Riksförbund är positivt till möjligheten att starta eller välja en skola med alternativ driftsform. Men det finns i dag en oklar ansvarsfördelning mellan kommunala skolor, friskolor, "kommunala friskolor" och skolverksamhet på entreprenad. Oklarheterna riskerar leda till bristande kvalitet och med oklart ansvar för elevers skolgång och därtill en misshushållning med ekonomiska resurser. Det kan Lärarnas Riksförbund aldrig acceptera.

De borgerliga partierna tar nu krafttag för att återupprätta kunskapen som skolans viktigaste uppdrag. Det är bra. Men frågan är om inte dagens flora av alltfler flexibla driftsformer av skolverksamheten leder till att den borgerliga alliansregeringen kommer att förlora greppet om skolan och därmed kunna anklagas för att driva en skolpolitik som inte uppfyller skolans viktiga uppdrag. Nämligen att ge alla elever, oavsett bakgrund, en likvärdig skola som bygger på kunskap.
Lärarnas Riksförbund anser att det behövs en utredning om skolans huvudmannaskap. Fram till dess bör ett moratorium för alla nya driftsformer införas. Frågorna måste lösas skyndsamt men det finns anledning att tvivla på att alliansregeringen mäktar med det med tanke på den intressekonflikt som finns mellan centerpartiet och folkpartiet.

Vi kommer med intresse att följa skoldebatten på både centerstämman och folkpartiets landsmöte. Lärarnas Riksförbund kommer också att ta sitt ansvar för att den viktiga frågan om vem som skall ansvara för skolan inte kommer bort. Vi kommer därför att anordna en hearing inom detta viktiga område under senhösten.
DEBATT
Metta Fjelkner är ordförande i Lärarnas Riksförbund.
Läs mer om