Nu tio år senare ser vi att det blev vare sig social turism eller en flodvåg av lågbetalda löntagare som dumpade löner, som företrädare för vårt största parti varnade för, lika lite som de polska rörmokarna skapade några problem i Frankrike. Frankrikes problem beror sannerligen inte på polska rörmokare, snarare på franska politiker. Och i Sverige fick vi mer skatteintäkter än kostnader och mer jobb utförda.
Samma gäller de rumäner och bulgarer som genom den fria rörligheten kunde komma och arbeta här efter 2007. De bidrog till skatteintäkterna och de stärkte den svenska ekonomin.
De kvalificerade studier som har gjorts visar just detta. Svenska institutet för Europapolitiska studier presenterade för några månader sedan en rapport om invandringen till Sverige från de nya medlemsstaterna (Christer Gerdes & Eskil Wadensjö, SIEPS 2013:5). Den är i det närmaste obarmhärtig mot dem som vill måla ut stora problem med social turism och invandring från de nya medlemsstaterna i EU.
Några citat från rapporten:
"När vi jämför antalet arbetade timmar mellan personer från de nya EU-länderna och personer som är födda i Sverige finner vi i princip inga skillnader."
"De som kommer från de nya medlemsländerna har lägre löner än de som är födda i Sverige, men skillnaden är inte särskilt stor, endast cirka sex procent."
"Att mottaga någon form av inkomstöverföring är lika vanligt bland personer födda i Sverige som bland personer från de nya EU-länderna."
Det vill säga; vi fick ingen social turism och vi fick inte lönedumpning.
När socialdemokraternas skrämselpropaganda har visat sig vara fel gång efter gång borde vi sluta debattera hur vi ska motverka de problem som vi inte har eftersom det hela tiden riktar sig mot den fria rörligheten.
Det drabbar inte bara Europa och vår ekonomi utan också de enskilda människor för vilka den fria rörligheten gör framtiden bättre. Och det drabbar i slutändan oss alla när misstro blir till motsättningar och diskriminering. Det drabbar plötsligt också alla de svenskar som i dag har möjligheten att röra sig fritt i Europa.
Så kanske kan vi inför den kommande valrörelsen slippa skrämselpropagandan och kraven på att minska rörligheten. De som ägnar sig åt den för att driva igenom sina regleringar och sin byråkrati gynnar bara dem som odlar främlingsfientligheten. Om socialdemokraterna än en gång skrämmer med social turism och invasion av lönedumpande löntagare från andra länder gör de det mot bättre vetande.