Hur kan vi arbeta för att motverka psykisk ohälsa hos barn och ungdomar? Det är en ständig fråga eftersom allt fler barn och ungdomar mår dåligt. Vad kan till exempel landstinget och kommunerna göra tillsammans? Syftet med Unga Vuxna är att kommunen och landstinget ska samverka för att tidigt komma i kontakt med och ge ungdomar i åldern 16-24 år hjälp. Från Alliansens sida har vi länge krävt en mottagning i varje kommun men fortfarande finns det inte någon verksamhet i hälften av länets kommuner. På andra håll, till exempel Västervik, har verksamheten varit ett ständigt föremål för diskussioner trots att behovet funnits och nyttan varit tydlig.
I slutet av januari slutfördes den utredning av Unga Vuxna som dröjt under flera år och som landstingsmajoriteten ständigt hänvisat till. Den enda slutsatsen var att det är tveksamt att starta nya mottagningar. Istället lanserades ett nytt begrepp - ungdomshälsa. Hur den skulle kunna se ut eller vad som händer med de Unga Vuxnamottagningar som redan finns beskrivs dock inte. En berättigad fråga är förstås vad den rödgröna landstingsmajoriteten tänker göra nu. I de rödgröna budgetriktlinjerna saknas nämligen tydliga besked om framtiden.
Vi kräver därför besked på följande frågor av det ansvariga landstingsrådet, Linda Fleetwood (V):
Vad händer med den framtagna utredningen?
Vilka förslag har majoriteten för att säkra en god verksamhet för gruppen unga vuxna?
Vad händer med de Unga Vuxnamottagningar som redan finns i länet?
Hur ska samverkan mellan landstinget och länets kommuner se ut för den här åldersgruppen i framtiden?
Nu måste den rödgröna passiviteten ersättas av handling. I det här fallet går landstingsmajoritetens långbänk ut över ungdomars psykiska hälsa.