DEBATT: Vi måste satsa mer på kunskap i skolan

Krisen i den socialdemokratiska skolpolitiken blir allt tydligare. Regeringen står allt mer ensam i försvaret av en skolpolitik som nästan alla andra anser ha havererat. Det finns många goda exempel i den svenska skolan, men den generella resultatutvecklingen är just nu mycket alarmerande.
Samtidigt som det finns grundskolor där alla elever når kunskapsmålen finns det skolor där mer än hälften av eleverna misslyckas.
Den generella bilden är att var fjärde elev går ut grundskolan med ofullständiga betyg. I Kalmar län går 23,4 procent av eleverna ut grundskolan med ofullständiga betyg. Var tredje gymnasieelev misslyckas att gå igenom gymnasiet på den utsatta tiden tre år och var fjärde lyckas inte ens på fyra år.

Sverige har under många år kunnat stoltsera med skola i världsklass. Den bilden stämmer inte längre. En starkt bidragande orsak är den socialdemokratiska skolpolitiken som nostalgiskt försöker hålla sig kvar vid en skola som nu inte längre stämmer med verkligheten. Motviljan till förändring och modernisering syns allt tydligare och varje år får över 25 000 elever som går ut grundskolan betala priset.
En rad internationella och nationella undersökningar det senaste året visar på sjunkande kunskapsresultat.
Bland annat att eleverna i åttonde klass nu bara kan lika mycket matematik som eleverna i sjuan kunde för ett decennium sedan. Undersökningarna visar att fokus i den svenska skolan flyttats från kunskap till annat.
Vi moderater vill genomföra en rad förändringar som bygger vidare på det som länge varit och fortfarande är bra i den svenska skolan. Sverige ligger i världstopp i satsade resurser på skolan, men långt ner i resultatlistan över kunskap. Vår primära slutsats är därför inte att skolan behöver mer pengar, även om vi på vissa områden ger skolan ekonomiska tillskott.
En av de viktigaste satsningarna nästa mandatperiod kommer att vara att stärka lärarnas kompetens. Vi vill under nästa mandatperiod satsa en miljard kronor per år på att höja lärarkompetensen i landet. Duktiga lärare påverkar undervisningen positivt och det är viktigt att lärarna utvecklar och uppdaterar sin kompetens.
Vi vill dessutom göra en särskild satsning på matematik och NO-ämnen. Vi avsätter i vår budget 350 miljoner kronor, utöver lärarsatsningen, för detta på fyra år. Vi vill också stärka samarbetet mellan skolan och universiteten.
Vi vill också inrätta ett institut för skolrelevant forskning och forskarutbildning. Institutet skall fördela medel utifrån vetenskapliga kriterier till skolrelevanta forskningsprojekt. En viktig uppgift blir att sammanställa och föra ut internationella och svenska forskningsresultat med relevans för skolans verksamhet. Verksamheten ska också bidra till att stärka kvaliteten i utvärderingar av skolors resultat. Vi moderater avsätter 350 miljoner kronor mellan 2006 och 2008 för att inrätta ett sådant institut.

Till detta vill vi ha en ny skollag som sätter tydligare fokus på elevernas kunskap. Vi vill att betyg ska kunna ges tidigare och vi vill inrätta kontrollstationer i åren 2, 5 och 8 för att utvärdera elevernas kunskap. Skolorna ska också ges ett tydligare kunskapsuppdrag med frihet att utföra sin uppgift. En betydande mängd detaljregleringar som timplaner och olika kommunala skolplaner kan strykas till förmån för att rektorer och lärare ges större frihet att driva skolan.
En bra skola som förmedlar kunskap är bland det viktigaste vi kan ge till unga människor som förberedelse för livet. Vi kan därför aldrig acceptera de sjunkande kunskapsresultaten vi ser i dag. Därför kommer en bra skola som fokuserar på kunskap att vara högt prioriterad av Moderaterna och en borgerlig regering.

Debatt: Vi måste satsa mer på kunskap i skolan