Redan under förra mandatperioden påbörjade vi en satsning på utvecklingen av landets infrastruktur. 2010 fattades beslut om att under tolvårsperioden fram till 2021 investera totalt 497 miljarder kronor på att förbättra Sveriges transportsystem. En stor del av dessa miljarder säkerställer att byggprojekt går från att vara ritningar till nya järnvägar och vägar som kan öppnas för trafik. Det handlar till exempel om slutförande av tunneln genom Hallandsåsen, Citybanan, Haparandabanan samt genomförandet av andra stora infrastrukturpaket i olika delar av landet.
Under den gångna vintern märktes järnvägens brister extra tydligt. Därför har vi låtit Trafikverket se över hur vår svenska järnväg faktiskt mår. Trafikverkets egna analyser pekar på att delar av det befintliga järnvägssystemet behöver uppgraderas för att störningarna inte ska öka. Vi har också tagit intryck av arbetspendlares frustration och företags beroende av tillförlitlighet vid transport av godset.
Därför har vi beslutat att, utöver den historiska satsningen på 497 miljarder, under de två kommande åren satsa 5 miljarder kronor på ökat underhåll, reinvesteringar och trimningsåtgärder. 3,6 miljarder kommer att göra nytta och leda till ökad robusthet i det befintliga järnvägssystemet. Det är viktigt att förbättringar löpande sker även på andra områden för att öka robustheten, till exempel förbättringar av tågmaterielet och ett långt effektivare resursutnyttjande av den räls som vi redan har idag. 1,4 miljarder går till motsvarande underhållsinsatser fast i vägsystemet.
Men skulle det inte vara bättre med ännu fler miljarder redan 2012, 2013? Vi vill vara realistiska, inte populistiska. Vi måste ha ordning på VAD som behöver göras; NÄR det kan göras och HUR mycket det kostar.
För det första kräver åtgärder inom framförallt järnvägssystemet god framförhållning i planeringsarbetet. För att kunna komma ut och byta till exempel spårväxlar eller kontaktledningar måste det finnas ledig tid mellan de tåg som passerar på spåret. De nivåer som regeringen nu beslutat är i linje med vad Trafikverket menat är möjliga för de kommande två åren. Ytterligare åtgärder skulle faktiskt riskera att försämra framkomligheten.
För det andra är det viktigt att ta ansvar för helheten. Länder i vår omvärld brottas nu med skuldtyngda nationalräkenskaper och här hemma vill en del öppna upp för en mycket omfattande lånefinansiering för att kunna presentera löften om stora satsningar. Andra åter vill finansiera sina insatser på järnväg med nya km-skatter för lastbilar. Vi värnar en ansvarsfull politik.
En robust infrastruktur är grunden för stärkt konkurrenskraft, för såväl storstädernas arbetsmarknadsregioner som för landsbygden. Denna extrasatsning på 5 miljarder är en del i regeringens fortsatta arbete att stärka välfärden och förutsättningarna för jobb och tillväxt i hela Sverige. Fler ska kunna arbeta och fler ska få det lättare att ta sig till arbetet.