Västerviks kommun vill ha fler inflyttare och då krävs det insatser i infrastruktur och samhällsbyggnad för att attrahera nytt folk. Om detta talar kommunens Vision 2025. Det sägs också att bli fler är viktigare ju längre bort från storstadsregionerna man finns. I arbetet med den nya översiktsplanen, ÖP 2025, har följaktligen fokus lagts på landsbygdsutvecklingen. Landsbygden är alltså en viktig resurs för samhället. Vidare är demokrati, delaktighet, hållbar tillväxt och klimatförändringar alla viktiga frågor i Västerviks kommun. Vi upplyses bland annat om att vi bor bra, har korta restider och att skolan och barnomsorgen tillhör de bästa i landet samt att även landsbygden har en hög servicegrad.
Till ytan är vår kommun en av de största i södra Sverige, men endast med 36 000 invånare, och med en enda tätort, Västervik, där de flesta bor. Alla andra orter räknas till landsbygden. Blankaholm är ett fungerande litet samhälle med livsmedelsbutik, värdshus, marina, camping och så finns det en liten förskola som för närvarande har sju och ett halvt barn. Hösten 2011 lades grundskolan ner och skolbarnen fick i stället resa två mil bort till Hjorted. En barnfamilj flyttade därför till Misterhult, en annan till Nässjö, men sammanlagt rörde det sig om åtta barn som började skolan i andra kommuner på grund av skolans nedläggning. Förskolan fick bli kvar men nu är även den i nedskärningarnas blickfång. Föräldrarna till de berörda barnen är framförallt bekymrade över de mycket längre arbetsdagarna som skulle bli fallet, om de blev tvungna att gå i en förskola på annan ort. Är det rimligt att en två-åring börjar dagen vid sextiden för att lämnas vid sju och hämtas vid 18-tiden varje dag, en realitet för flera av barnen i Blankaholm. Det andra stora bekymret är byns överlevnad. En sned åldersfördelning råder i vår kommun med övervägande äldre, i icke arbetsför ålder. En förutsättning för att bli fler är en levande bygd; där även barnfamiljer kan bo bra och vill flytta till, med tillgång till den väsentligaste service, såsom matbutiker, barnomsorg och skolor samt hyggliga restider för såväl föräldrar som för barn. Blankaholm riskerar att tyna bort när barnfamiljer väljer att flytta därifrån och inga nya flyttar dit.
I 2013 års budget står det att barnperspektivet ska vägas in vid alla beslut som fattas i kommunen. Utöver skollagen och läroplaner som reglerar skolan så gäller även andra lagar och internationella överenskommelser. I barnkonventionens artikel tre står; att vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner... administrativa myndigheter eller..., skall barnets bästa komma i främsta rummet. Barnens bästa ska beaktas även på områden som samhälls- och bostadsplanering, trafik- och miljöfrågor. Huruvida barnperspektivet införlivas på alla nivåer i samhällsplaneringen eller ej handlar till slutligen om politisk vilja, förståelse och förankring.
Vad gäller förskolans framtid i Blankaholm så måste samtliga konsekvenser av en nedläggning vägas in och tas på största allvar. Det handlar om barnens bästa, landsbygdsutvecklingen, miljöaspekter och inte minst skatteintäkter. Det råder förvisso ett budgetunderskott, men är det rimligt att endast titta på besparingsåtgärder inom de olika enheterna utan att beakta helheten och de framtida konsekvenserna som spills över på andra områden än just skolan. Utan barn, skola och matbutik blir Blankaholm en sovbygd som vaknar till liv först under sommarmånaderna. Västerviks kommun kommer inte att kunna slå sig för bröstet med att den värnar om en hållbar tillväxt som hanteras med känsla och inte heller kan Vision 2025 vidhålla att den har utvecklats till en hållbar kommun. Det finns faktiskt inte "olika" pengar, men de kan ligga i olika högar (läs enheter) och de kan ändras, om bara viljan finns.