En sak många är överens om är att världen har blivit mindre. Vi reser och rör oss på ett helt nytt sätt. Kunskapen är mer tillgänglig för alla oavsett var vi bor. Det råder en knivskarp konkurrens om jobb, forskning och spetskompetenser. Med den utgångspunkten har vi funderat lite kring läget för vårt Kalmar län och vad som behöver göras för att möta framtiden.
Det kan vara lätt att rada upp alla svårigheter som vi befinner oss i. Dit kan räknas en besvärlig befolkningsutveckling, ålderssammansättning, brist på infrastruktur med mera. Vi väljer i stället att plocka fram ett antal frågor som kan föra oss framåt, göra oss skarpare, skapa tillväxt och utveckling.
Den viktigaste frågan är troligen hur vi ska kunna öka kunskapen och kompetensen i länet både i näringslivet och i den offentliga sektorn. Vi behöver fler välutbildade personer till exempel civilingenjörer, civilekonomer och spetsutbildade sjuksköterskor inom olika yrkesgrupper. Framtiden kräver bättre utbildade och rörligare medarbetare. Utmaningen är att framtiden redan är här. Det krävs åtgärder på kort och lång sikt. På kort sikt handlar det om att erbjuda ungdomar från Europa att söka bristjobb i vårt län. Många företag söker kvalificerade tjänster utan framgång. I Oskarshamn kunde säker 100 civilingenjörer få jobb inom bland annat energisektorn. Det ställer krav på oss som företräder offentligheten. Tillsammans måste vi skapa fler och bättre utbildningsmöjligheter. Högskoleutbildningen i vårat län måste bli mer rörlig och kunna erbjudas på flera orter. Företag/offentlig sektor behöver aktivt erbjuda ungdomar sommarjobb, praktikplatser och traineejobb. På lång sikt är det orimligt att så många ungdomar lämnar skolan utan fullständiga betyg. Ansvaret är nog lika stort för utbildningssystemet som för dom berörda ungdomarna. Länet behöver en utväxling av tekniska utbildningar på olika nivåer. Det är glädjande att naturprogrammet ökar sina intag i flera av våra kommuner. Detta är en viktig signal.
Kalmar län har många möjligheter. Vi har dock stora utmaningar framför oss. Flera av våra järnvägar är inte elektrifierade eller moderniserade med betongslipers och skarvfritt spår. Detta är en nödvändighet för såväl passagerar- som godstrafik. Det finns en uppenbar risk att om ingenting händer så riskerar järnvägarna Tjust-, Stångådals- och Bockabanorna att läggas ner. Låg drift leder till dåligt eller obefintligt underhåll vilket gör att vi sedermera hamnar i en nedläggningssituation. Av två skäl är detta orimligt. Dels kräver framtiden en utvecklad järnvägstrafik sett ur ett arbetsmarknadsperspektiv och dels behövs den framtida godstrafiken. Trots statliga investeringar i infrastruktur når inte dessa medel vårt län. Stambanan klarar inte av kommande växande godsflöden. Med nuvarande utveckling måste mer gods komma sjövägen via järnväg och lastbil. Därför måste det investeras runt våra hamnar i länet så att godset inte behöver komma ner till Alvesta och Skåne. Sjöfarten borde och kommer att få ökad betydelse.
Under de närmaste åren kommer de EU- medel som finns i strukturfonderna att vara viktiga för att spetsa vårt område Småland, Öland och Gotland. Inför denna period måste vi hitta ett större samspel mellan strukturfonden Småland, Öland och Gotland och de stora forsknings/innovationsmedel som kommer att finnas. Låt Småland och öarna bli ett språngbräde i arbetet med forskning och innovationer. Det finns ett mycket tydligt samband mellan forskning och innovation riktat till nya produkter och nya företag. Det arbete som nu bedrivs inom SKB:s verksamhet med koppling till forskning och nya företag är ett föredöme. Så skapas utveckling och tillväxt.
På senare tid har Länsstyrelsen förändrats och utvecklas. Nu är man tydligt utvecklingsinriktad och en aktiv aktör i länets utveckling. Detta i ett läge där man samtidigt måste göra avvägningar mellan utveckling och sitt myndighetsansvar på olika områden. Vad som händer där visar att det går att förändra strukturer inom befintliga organisationer. Vi behöver ytterligare utveckla samarbetet mellan Landstinget, Regionförbundet, länets kommuner och Länsstyrelsen.
Inom ramen för ett gemensamt utvecklingsarbete behöver arbetet med att utveckla EU:s landsbygdsprogram i vårt område intensifieras. Detta är ytterst viktigt för att hela länet ska få tillväxt. På samma sätt som tillgängligheten skrevs in i den nu gällande programmet för Småland, Öland och Gotland ser vi nödvändigheten av att landsbygdsprogrammet får en tydlig koppling till det regionala utvecklingsprogrammet samt även hitta samverkan med de så kallade 1:1 medlen det vill säga regionala utvecklingsmedlen på Regionförbundet.
Kalmar län har för få statliga jobb. Troligen ligger vårt län längst ner på skalan. Detta är i grunden orimligt. Vi ser dock ingenting som talar för att staten kommer att medverka till nya statliga jobb i vårt län. Därför borde det vara rimligt att länet som alternativt erhåller förhöjd statligt utvecklingsstöd för att stimulera andra sektorer. En sektor som behöver utvecklas är tjänstesektorn. Vi har för få företag inom denna sektor. På samma sätt som nyligen Regionförbundet beslutade om en ny industripolitik så skulle ett motsvarande arbete göras kring tjänstesektorn. Förutom själva sektorn så skulle det vara viktigt för vårt län att ha denna kunskap och kompetens på nära håll.
Vi står inför utmaningar men låt oss se dessa som möjligheter att sätta in ett massivt arbete för fler jobb, mer utbildningsmöjligheter som kan skapa en framtidstro hos ungdomen och ett smartare Kalmar län.