Viktigt satsa på yrkesutbildningar
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Lärarnas Riksförbund har, tillsammans med LO, påpekat vikten av rejäla satsningar på de yrkesförberedande programmen i gymnasieskolan givet att dagens situation är tämligen oroande. I en rapport som vi gemensamt tagit fram framgår det bland annat att 31 procent av de elever som har lämnat ett yrkesförberedande program saknade arbete som huvudsaklig sysselsättning knappt tre år efter sin utbildning. Av dem som hade fått arbete var det endast 55 procent som hade arbete helt eller delvis inom det område de utbildat sig.
Rapporten visar att en tredjedel av en årskull lämnar gymnasieskolan totalt eller från yrkesprogrammen utan slutbetyg och grundläggande behörighet för högre studier. Även om många elever läser in gymnasiekompetensen senare under livet, innebär det att gymnasieskolan inte klarar sitt uppdrag.
Men frågan är hur vi utformar en yrkesutbildning som både tillfredsställer arbetsmarknadens krav och samtidigt lockar de ungdomar som vill ha ett jobb direkt efter gymnasieskolan att satsa på en utbildning?
Lärarnas Riksförbund anser att regeringens beslut att utreda inrättandet av en svensk yrkeshögskola kan vara rätt väg att gå. Vi tycker det är bra att man så tydligt lyssnat på de synpunkter som framkom under den hearing som Lärarnas Riksförbund och LO anordnade om gymnasiets yrkesutbildningar och om behovet av högre yrkesutbildning.
De förändringar regeringen planerar att genomföra i gymnasieskolan kräver ett inrättande av en yrkeshögskola för att verkligen höja attraktionskraften och säkra kvaliteten i de yrkesförberedande programmen. Elever som tar examen från ett yrkesförberedande program måste ha möjlighet att läsa vidare och specialisera sig inom sitt yrke. Det är centralt för att alla ska ha en möjlighet att gå vidare med en högre yrkesutbildning.
Utredningen ska bland annat titta på vilka tänkbara former för kvalitetssäkring, examination och tillsyn som ska gälla för den nya yrkeshögskolan.
Det är viktigt att den kvalitet som i dag finns i de flesta Kvalificerade Yrkesutbildningar (KY) tas tillvara och eventuellt överförs till andra yrkesutbildningar inom ramen för yrkeshögskolan. Yrkesprogram på gymnasiet såväl som yrkeshögskolor måste utformas i nära samarbete med branscherna. Detta för att både gymnasiet och högskolan skall erbjuda den kvaliteten på utbildningen som arbetsgivarna behöver.
Yrkeshögskolor är en spännande och intressant ny form av utbildning i Sverige som ger en ny dimension till vad man avser och menar med högre utbildning. Länge har teoretiska studier varit det enda som räknats när man talat om högre utbildningar samtidigt som det finns ett skriande behov av know-how och specialistkompetens inom det som traditionellt kallas yrkesområden.
Genom att skapa yrkeshögskolor där även traditionella teoretiska ämnen måste ingå får målet 50 procent av en gymnasiekull en helt ny dimension. Då kan det bli tal om att 100 procent av en gymnasiekull klarar gymnasiet och att minst 50 procent av dessa går vidare. Detta istället för dagens ordning där enbart cirka 70 procent av en gymnasiekull klarar gymnasiet varav 50 procent går vidare till högskolan.
DEBATT
Metta Fjelkner är ordförande för Lärarnas Riksförbund.