DEBATT: Vilka arbetsuppgifter ska minska?

I samband med den stora skoldebatten skrev jag (i VT våren 2008) att "Nästan alla andra yrken har, ofta av effektivitetsskäl, under de senaste decennierna ökat anställdas frihet att själva bestämma över sin arbetstid. Läraryrket har gått helt motsatt väg. Friheten har påtagligt minskat. Det är uppenbart att en rad förändringar i skolan försämrat lärarnas villkor". Jag kan därför förstå lärarnas motstånd mot SKL: s bud om en än mer reglerad arbetstid. Många anser nog att den redan är alltför reglerad.Skolans uppgift är att eleverna inhämtar nödvändiga färdigheter och kunskaper. Men statistiken visar att den svenska skolan under ett antal år tappat position i internationella jämförelser av kunskaper. Det finns ett positivt samband mellan kunskaper och lärartid. Men OECD:s statistik (Education at a glance 2009) visar att 12 - 14 åringar i Sverige har minst lärartid av alla elever i OECD-länderna. Fakta talar alltså för att våra elever behöver mer lärartid och det är därför jag framfört sådana önskemål.Nu finns det hoppfulla tecken om att skolan kan vara på rätt väg. Mette Fjelkner i Lärarnas riksförbund skriver (SvD 23 mars) att hon tror att regeringens skolreformer drastiskt kan förbättra resultaten för svenska elever. Utmärkt. Hon villkorar dock detta och säger, precis som Lärarförbundet i Västervik (VT 23 mars), att den nödvändiga utökningen av lärartiden med elever endast kan åstadkommas genom att ta bort andra arbetsuppgifter. Det låter ju rimligt. Varken hon eller Lärarförbundet i Västervik redovisar dock några förslag på arbetsuppgifter som kan minskas. Den stora skoldebatten 2008, där jag tyckte det tydligt framkom en rad orsaker till lärarnas pressade situation, verkar inte ha sått några frön.I debatten påpekade flera att nästan allt hade blivit lärarens ansvar. Läroplanens numera väldiga kravlista på lärare, rektor och alla som arbetar i skolan ifrågasattes. I dag ägnar sig skolan åt social och kurativ verksamhet i en inte obetydlig omfattning, uppgifter som inte primärt har med inhämtandet av färdigheter och kunskaper att göra. En ökad del av det arbetet verkar ha fallit direkt på lärarna, i stället för på kuratorer, psykologer och skolsköterskor. Många ansåg också att för mycket dokumentation hade invaderat lärarnas tid. Det senaste tillskottet är antagligen skriftliga individuella utvecklingsplaner för alla elever. Tyvärr verkade det som vi också kommunalt bidrog till bördan av dokumentation, hävdade Elisabeth Adolfsson i debatten. Även Pontus Larsson var ifrågasättande och talade om "planer för allt och inget". Inom ovan nämnda områden måste det finnas uppgifter som kan avlastas lärarna. Men antagligen finns det också helt andra saker. Finland kan fungera som inspiration, landet skördar framgångar med ständiga topplaceringar i internationella kunskapsmätningar genom att ha behållit en skolmodell med samma attraktiva lärarvillkor som rådde i Sverige för 40 år sedan. Nog är det tänkvärt att medan vi Sverige inte ens fyller platserna till lärarutbildningen, så blir i Finland endast 10 procent av de sökande antagna. Vi bör nog alla kritiskt granska de svenska förändringarna under motsvarande period. Och ta bort det som visat sig inte fungera. Lärarna och deras fack är de som har daglig kontakt med arbetet i skolan. Facket bör formulera lärarnas önskemål till förslag på arbetsuppgifter som kan undvaras. De är bättre lämpade än jag och fullmäktiges fritidspolitiker. Kan vi inom en oförändrad, eller till och med minskad, tidsram växla till oss mer lärartid för eleverna genom slopandet av onödiga uppgifter, så blir ingen gladare är jag. Jag välkomnar därför konkreta förslag från Lärarförbundet i Västervik på onödiga arbetsuppgifter som fullmäktige kan minska eller avskaffa.

Debatt: Vilka arbetsuppgifter ska minska?

Den 23 mars skrev Lärarförbundet i Västervik ett öppet brev i VT riktat till kommunalrådet Harald Hjalmarsson (M). I dag svarar han i debattartikeln nedan.