Vilken verksamhet ska kirurgen inte fortsätta med?
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
För akuta skadefall, bukkirurgi, tumörkirurgi och kärlkirurgi är ökningen ännu större och en stor del av ökningen belastar jourtid och helger då kostnaderna är störst. Dessa patienter utgör en större vårdtyngd relativt än planerad och enklare kirurgi. Exempelvis har vår innestående skuld för jourarbetstid för läkarna ökat betydligt och uppgår till totalt över fyra specialisttjänster på årsbasis. Det utgör ett arbetsmiljöproblem när jourarbete inte kan kompenseras på dagtid och visar att vi inte, med nuvarande läkartjänster, är i närheten av att klara implementeringen av EU:s arbetstidsdirektiv.
På våra två vårdavdelningar har beläggningen ökat med cirka 20 procent och uppgår på helgerna till 95-100 procent på de platser som då är bemannade/budgeterade. Det innebär ofta överbeläggningar i dessutom gamla lokaler. Vi välkomnar mycket den planerade om- och tillbyggnaden. Antalet vårdplatser i förhållande till upptagningsområdet är lägst inom regionen och vår personalbemanning/vårdplats lägst i länet.
Trots den ökade belastningen av jourarbete och tyngre kirurgi har även övriga sektioner klarat god tillgänglighet och oftast vårdgarantin även för oprioriterade fall. Under april i år har dock införandet av ett datorbaserat journalsystem sänkt produktionen och något ökat väntetiderna som dock fortfarande i jämförelse med övriga landet är korta. Vi räknar dock med att full produktion kan nås efter semestern och de förväntade vinsterna med det digitala journalsystemet kommer när övriga stora användare är anslutna till hösten och vintern.
Alla väntande patienter informeras om det fria valet för de besök och ingrepp som kan göras på alla sjukhusen i länet.
Kompetens och bemanning på våra sektioner är, liksom inom urologin, god för det planerade uppdraget men avseende bemanning alltså otillräcklig för det ökade jouruppdraget och nya arbetstidsregler.
Trots att vi genomfört och klarat ovanstående ökade uppdrag och produktion i oförändrad budget under tre år har vi under våren av från landstingets politiker, via våra tjänstemän, ålagts ett sparkrav om 2-3 miljoner kronor. I första hand ska vi stänga en vårdavdelning på helgerna. Genom behovet av enkelrum till patienter med smittrisk och de svårast sjuka skulle det innebära att vi på helgerna disponerade 20-22 platser mot i dag 28-32.
Det bedömer vi som helt omöjligt med bevarad patientsäkerhet och oförenligt med nuvarande uppdrag för akutkirurgi, cancerkirurgin, bukkirurgi, skadeomhändertagande och inte minst urologi.
Utredning och behandling av tumörsjukdomar utgör hos oss en stor och viktig del av verksamheten och vi handlägger tre av de fyra vanligaste cancerformerna.
Att genomföra en neddragning när utvecklingen inom bland annat cancervården är snabb och innebär förbättrade resultat, men också ökade kostnader, är inte möjligt och hotar det nuvarande uppdraget för kirurgin. På sikt kanske hela sjukhuset hotas eftersom vår verksamhet är central för vår status som fullvärdigt akutsjukhus.
Ett krav på reducerad budget/vårdplatser kräver en tydlighet från våra politiska uppdragsgivare om vilken verksamhet som vi inte skall fortsätta med.
DEBATT
Artikelförfattarna utgör ledningsgrupp för kirurgiska kliniken vid Västerviks sjukhus.