Många av de stigar jag vandrat på under åren har ibland varit både okonventionella, oupptrampade och lite snåriga. Detta har ofta väckt frågor inom det etablerade samhället. Följer man inte den traditionella vägen så blir man ifrågasatt. Joakim Tholén ställer på ledarplats i lördagens Västerviks-Tidningen utifrån detta resonemang en berättigad fråga: "Vision vad då?" (8/3).
Som deltagare i nätverket Vision Västervik har jag under den korta tid som nätverket funnits lärt mig mycket. En sak är att inte förekomma en samutveckling genom att presentera färdiga program eller färdiga idéer som hämmar utvecklingen eller lägger ett lock på det goda samtalet. I nätverket har vi inga sammanträden eller möten av traditionell art utan arbetar med att utveckla det goda samtalet i öppna dialoger. Där försöker vi hitta de energier, de viljeinriktningar och det engagemang som deltagarna bär på.
Att därför i intervjuer eller i samtal med media presentera färdiga koncept är för mig främmande. Jag kan ha hur många idéer som helst om hur ett nytt politiskt parti skall verka och vad det skall stå för. Men detta spar jag tills vi träffats inom nätverket. Där beslutar vi sedan hur framtiden skall se ut!
Vad det gäller Tholén fråga om det behövs ett elfte kommunparti så tycker jag nog att vi överlåter detta åt medborgarna vid valet den 14 september om nu så skulle bli fallet. En förnyelse av det politiska etablissemanget kan förvisso ibland behövas och det kan ju faktiskt vara så att vissa partier har haft sin tid. Nu är det år 2014 och det kanske är dags för något nytt.
Jag har också erfarit mer och mer under det senaste året att det finns många väljare som är ordentligt frustrerade över hur demokratin i kommunen fungerar och vad sammanslagningen av Moderaterna och Socialdemokraterna inneburit. Många av dessa medborgare känner sig vilsna i det utbud av partier som finns idag och att rösta blankt är inget bra alternativ. Kan man kanalisera dessa frustrationer och visa på ett nytt alternativ som vill ha en radikal förändring, så tror jag att detta parti kanske kan bli betydligt mer än ett litet elfte kommunparti.
Men om jag till sist ändå skulle göra någon typ av programförklaring för ett nytt parti, så anser jag personligen att det är dags för en radikal förändring inom Västerviks kommuns politiska liv. Den maktfullkomliga sfär som etablerats under de senaste åren måste bytas ut mot något annat.
Och vad det gäller demokratin i kommunen så anser både jag och Vision Västervik att den måste breddas och fördjupas genom att medborgarna inkluderas mer i den politiska processen. Det vill säga den deltagande demokratin måste utvecklas och mycket mer präglas av det goda samtalet, det aktiva lyssnandet och den kollektiva intelligensen. Detta tror vi att många medborgare kan enas kring.