Visst får politiker göra misstag
Får politiker hamna här? Ja, men det blir problematiskt, när det beror på deras dubbelmoral. Foto: ANDERS LILJEGREN
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Så vad har vi fått veta om årets kandidater? Det gamla vanliga, ungefär. 167 riksdagskandidater har skulder hos kronofogden. Flest skuldsatta kandidater har åter vänsterpartiet, något de brukar förklara med att deras kandidater har lägre löner än andra partier och därför lättare drar på sig skulder. Vilket möjligen är sant, men många människor har dålig lön utan att för den skull få betalningsanmärkningar.
Junilistans toppnamn Nils Lundgren har ägnat sig åt avancerad skatteplanering genom att låta det egna företaget köpa villan utanför Stockholm. En moderat i Danderyd har stora skulder efter en konkurs i familjeföretaget för några år sedan. En vänsterpartistisk kommunfullmäktigekandidat i Lidköping har tre pågående mål hos fogden och har skulder på sammanlagt 2,5 miljoner, också han efter en konkurs i ett företag.
Listan kan göras lång.
Är då detta ett problem? Nej, på ett plan är det faktiskt inte det. Politiker är inte en särskild sorts människor som aldrig gör fel, alltid betalar sina räkningar i tid och aldrig får parkeringsböter, även om vi låtsas att vi tror det.
Men det blir bekymmersamt när privatmoralen kommer i konflikt med den politiska profil personen i fråga har. Göran Perssons sörmländska gods är ett exempel på det, den socialdemokratiske riksdagsmannen Ola Rask är ett annat. I början av 2005 uppmärksammades Rask bland annat för att ha kvitterat ut milersättning från riksdagen trots att han körde tjänstebil som facket höll med. Han motiverade sitt handlande med att han ju måste betala skatt på pengarna och därför behövde lite extra tilldelning.
Också för en politiker som Nils Lundgren, som byggt upp ett slags rättrådighetsimage - han är den som ska arbeta för större öppenhet och rensa upp i träsket - är den avancerade skatteplaneringen en aning besvärande.
Väljarna kan förlåta misstag, ingen ska dömas ut för en obetald p-bot. Men politiker som konsekvent säger ett och gör ett helt annat förtjänar inte vårt förtroende.